Frågan vid toppmötet gällde om EU:s ledare skulle uttala någon distans till parlamentets kompromissförslag. Men så blev det inte.
Toppmötet säger att diskussionen ska fortsätta utifrån parlamentets förslag. Målsättningen är att fatta beslut vid toppmötet i Finland i slutet av detta år. Beslutet måste godkännas av parlamentet innan direktivet kan bli verklighet.

Arbetsrätten, konflikträtten och kollektivavtalen ska enligt parlamentets kompromissförslag inte påverkas av direktivet. Parlamentet föreslår flera undantag från kravet på fri konkurrens, exempelvis för sjukvård, barnomsorg och bemanningsföretag.

Flera medlemsstater är missnöjda med parlamentets beslut. EU:s toppmöte i fredags blev den första värdemätaren för kompromissförslaget.

Statsminister Göran Persson tillhörde dem som försvarade kompromissen. Han fick överraskande stöd av kommissionens ordförande José Manuel Barosso.

– Jag tror mig inte minnas något tillfälle när en kommissionspresident stred så energiskt för en viss fråga, sa Persson berömmande efter mötet rapporterar Nyhetsbrevet från de svenska fackens Brysselkontor.

Även Tysklands kristdemokratiska förbundskansler Angela Merkel och Danmarks borgerliga statsminister Anders Fogh Rasmussen står bakom parlamentets förslag.

Arbetsgivareorganisationen Svenskt Näringslivs europeiska branschorganisation (Unice) vill i huvudsak ha kommissionens ursprungliga mer liberala förslag. Det stöds av Svenskt Näringsliv. Men de tyska arbetsgivarna ansluter sig till parlamentets kompromissförslag.

De offentliga arbetsgivarnas europeiska organisation (CEEP) samt småföretagen (UEAPME) stöder också parlamentets förslag.
Charlie McCreevy, den liberale hårdföre kommissionären med ansvar för den inre marknaden, säger att alternativet står mellan parlamentets förslag och att det inte blir något tjänstedirektiv alls.
Han menar att det är dödfött att försvara kommissionens ursprungliga förslag.

Europafacket har kallat parlamentets förslag för en stor seger. Men samtidigt finns där oron över att de har jublat för tidigt.
Även statsminister Göran Persson säger att striden inte är över ännu.

– Det finns liberala galningar som vill konkurrensutsätta allt, sa han vid pressträffen efter toppmötet berättar Nyhetsbrevet från de svenska fackens Brysselkontor.

Problemet är att det råder delade meningar om vad kompromissen i EG-parlamentet innebär.

Socialisterna i parlamentet och Europafacket menar att den omdiskuterade ursprungslandsprincipen är borta ur direktivet. Denna princip säger att det är hemlandets, inte värdlandets lagar, avtal och regler som gäller när ett tjänsteföretag är verksamt i ett annat EU-land.

Flera konservativa i parlamentet, bland annat moderaternas Gunnar Hökmark menar att ursprungslandsprincipen finns kvar. Det anser också kommissionären Charlie McCreevy.

Den 4 april presenterar kommissionen sitt nya förslag till tjänstedirektiv. Då får vi svaret mer i detalj på hur den tolkar parlamentets kompromissförslag och de politiska förutsättningarna för att få igenom ett tjänstedirektiv.

Frågan om ursprungslandsprincipen gäller bland annat rätten att kräva att det gästande företaget har en representant i landet som värdlandets fackföreningar kan ställa till svars och förhandla med.

I kompromissförslaget är förbudet borta när det gäller rätten att kräva en sådan representant för företaget. Samtidigt är det osäkert om detta uttryckligen betyder att denna rätt numera finns.

Om inte kommissionens nya förslag eller EU:s toppmöte ger svar på denna fråga kan det i slutändan bli EG-domstolen som tar sig rätten att skingra dimmorna.