IG Metall i Tyskland förbereder sig på strejker. Varningsstrejker för högre lön drar sannolikt i gång i slutet av mars. De avlöser de pågående korta strejkerna i Baden-Württemberg som gäller rätten till en mikropaus i timmen.

Strejkviljan är hög bland metallarbetarna i Tyskland, trots hot om utflyttning av jobb och hög arbetslöshet, enligt IG Metalls ordförande i Baden-Württemberg, Jörg Hofmann.

– Företagen gör mycket höga vinster. Arbetarna ser att det inte längre finns någon relation mellan vinster och nya jobb. Därför är de positiva till att strejka för högre lön, säger han i en intervju med LO-Tidningen.

IG Metall kräver 5 procents högre lön och satsning på kompetensutveckling. Arbetsgivarna i Gesamtmetall har sagt att taket är 1,2 procent, annars går jobb förlorade. Baden-Württemberg i sydvästra Tyskland är en av de viktigaste regionerna i en tysk avtalsrörelse. Där arbetar cirka 800.000 metallarbetare i en industri som pressar deras avtal hårt. Ungefär 60 procent är medlemmar i IG Metall.

Trots att avtalen sluts i vart och ett av de sju områden som metallindustrin är indelad i så är avtalsrörelserna väl samordnade. Det första metallavtalet som träffas sätter normen också för de andra. Jörg Hofmanns region är ofta den som går före. Flera dominerande storföretag ligger runt huvudorten Stuttgart, företag som fordonsjätten Daimler-Chrysler och elektronikföretaget Bosch. Under den senaste månaden har Baden-Württembergs stora industrier skakats av en lång rad varningsstrejker. Drygt 80 000 arbetare har deltagit. De korta arbetsnedläggelserna gäller arbetsvillkor.

IG Metalls krav är att de ungefär 92.000 arbetarna i en del av Baden-Württemberg som i dag omfattas av regeln om fem minuters vila varje timme ska få behålla den. Arbetsgivarna vill bli kvitt mikropauserna medan IG Metall kämpar för att behålla dem där de finns i dag. Genomsnittsåldern ökar i fabrikerna samtidigt som arbetstakten vid de löpande banden blir allt högre. Äldre arbetare kan vara kvar längre om de kan vila några minuter varje timme, anser IG Metall.

Risk för långkörare
I nästa vecka, den 29 mars, kan varningsstrejkerna som ska sätta tryck bakom lönekravet på 5 procent börja. Varningsstrejker är speciella eftersom facken inte behöver varsla i förväg. De korta arbetsnedläggelserna under en eller ett par timmar sker samtidigt som det pågår förhandlingar. Jörg Hofmann är övertygad om att det kommer att behövas strejker för att få igenom löneökningar.

Han varnar också för långvarigare strejker. Men något beslut kommer inte att tas förrän efter påsk, i slutet av april. Längre strejker ska föregås av medlemsomröstningar då minst 75 procent av IG Metalls medlemmar i de företag som berörs måste ge sitt samtycke.

Arbetsgivarnas hot om utflyttning och förlorade arbetstillfällen är i första hand en del av ”en psykologisk krigföring”, anser Jörg Hofmann.

– Men hotet tas på allvar eftersom arbetslösheten är hög i Tyskland.

Arbetsgivarna i Gesamtmetall har i olika diskussioner satt taket för löneökningar till 1,2 procent, annars går jobb förlorade.

Inflationen i Tyskland är ungefär 2 procent, mest beroende på ökade energikostnader. Dessutom höjs de indirekta skatterna som kommer att driva upp inflationen ännu mer.

Arbetsgivarnas gräns är därför helt oacceptabel, anser Jörg Hofmann. Årets avtalsrörelse blir tuff också för att Tyskland fått en ny regering. Båda parter vill testa hur långt regeringen är beredd att gå när det gäller krav på förändringar av regler på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna inom Elektro-Handwerk, som främst organiserar små och medelstora företag i Baden-Württemberg, har erbjudit 5 procents högre lön om IG Metall går med på 40 timmars arbetsvecka och fem färre lediga dagar. IG Metall har förkastat budet som ”icke seriöst”.

FAKTA: Norska löner högre
Tyska arbetskraftskostnader har varit de högsta i Europa. Men andra länder går om och fler är på väg. Lönerna i Tyskland har pressats de senaste åren. Enligt Facken inom industrin är lönerna högre i Norge och Danmark. Tätt efter Tyskland ligger Finland, Nederländerna, Schweiz och Belgien. Därefter är det ett hopp ner till Österrike och Sverige. I Norge är arbetskraftskostnaden per timme 279 kronor år 2005 och i Tyskland 243 kronor.