/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2006/1006jans.jpg
"I mål som rör lågutbildade vinner vi väldigt sällan", säger Claes Jansson. Foto: Pia Hanzi.

Tjänstemän och akademiker har lättare än arbetare att få rätt mot Försäkringskassan när sjukpenningen prövas i domstol. Juristerna på LO-TCO Rättsskydd ser en tydlig skillnad.

Försäkringskassornas nya hårda linje med fler avslag och indragningar av sjukpenning syns tydligt i domstolarnas statistik. Fler privatpersoner överklagar Försäkringskassans beslut till domstol. I länsrätterna har antalet sjukpenningärenden tredubblats inom loppet av fyra år. Från 1.369 ärenden 2001 till 3.990 förra året.

Även i landets fyra kammarrätter syns en tydlig ökning, där mål som rör sjukpenning mer än fördubblats. Antalet privatpersoner som vinner i länsrätten har också ökat. Däremot ökar inte andelen ärenden där försäkringskassans beslut ändras. Förra året fick drygt var femte privatperson som överklagat gehör i rätten. En notering som är helt i nivå med tidigare år.

Någon statistik över vilka grupper det är som når framgång i domstolarna finns inte. Det ökade antalet överklaganden märks tydligt hos LO-TCO Rättskydd, som förra året drev 136 olika sjukpenningärenden. Claes Jansson är chef för försäkringsrätt­enheten på rättsskyddet, och han har svårt att se något tydligt mönster i domstolarnas avgöranden.

– Det finns ingen gemensam nämnare. Praxisen är sladdrig. Vi har haft mål där vi känt att Försäkringskassans bedömning inte var helt fel, som vi sedan vunnit. Medan vi haft mål som vi tyckt varit solklara till vår fördel – som vi förlorat, säger han.

Lågutbildade vinner sällan
Men eftersom rättskyddet driver mål som kommer både från arbetar- och tjänstemannafack har Claes Jansson kunnat skönja en tydlig skillnad.

– I mål som rör lågutbildade vinner vi väldigt sällan. Mål där den enskilde är en högutbildad medel­ålders svensk vinner vi i större utsträckning. Det är konstigt för det borde egentligen vara tvärtom. Det borde finnas större chans att ta vara på kvarvarande arbetsförmåga hos en tjänsteman, än hos en som jobbat i städbranschen.

En delförklaring till detta, tror Claes Jansson, kan vara att domstolens ledamöter har lättare att identifiera sig
med högutbildade. En annan är kontakter.

– Tjänstemän kan ha lättare att skaka fram bra läkarutlåtanden. Det är ofta läkarutlåtanden som målen i slutändan hänger på, säger han.

Sara Stendahl är universitetslektor vid Handelshögskolan i Göteborg och har doktorerat på läns- och kammarrätternas prövning av sjukpenningärenden. I det arbetet gick hon igenom en stor mängd domar som fälldes 1993 och 1999. Hon fann att det var väldigt svårt för en enskild person att få rätt mot Försäkringskassan.

Särskilt svårt var det när tvisten gällde om personen har arbetsförmåga. I slutet på 1990-talet vann bara var tionde privatperson ett sådant mål. En viktig förklaring till detta, anser Sara Stendahl, ligger i försäkringsläkarnas nya roll och ökade betydelse.

– Försäkringsläkaren uppfattas ha expertkunskap när det gäller att bedöma arbetsförmåga. Denna kunskap har bara ena parten, Försäkringskassan, tillgång till. Och det gör kassan mycket starkare jämfört med den enskilde individen, säger Sara Stendahl.

Läs också: Fler invandrare får nej till sjukpenning