Om en stor influensaepidemi skulle bryta ut i Sverige har sjukvårdspersonalen dubbla roller. Dels blir de utsatta för smitta i högre grad än resten av befolkningen, dels måste de ta hand om dem som insjuknar.

– Det finns inga stora marginaler i vanliga fall i sjukvården och det behövs bara ett utbrott av kräksjuka för att det ska bli kaos på ett sjukhus, säger Anders Lindberg, sakkunnig läkare på Socialstyrelsens smittskyddsenhet och en av de ansvariga för den så kallade pandemiplanen.

Han bedömer de små marginalerna inom sjukvården som det svåraste problemet.

– Stora olyckor är vi bra på att ha beredskap inför. Eftersom sjukvårdspersonal är mycket solidarisk brukar många anmäla sig frivilligt då. Men under en allvarlig influensaepidemi ställs det mycket större krav.

Landstingen och sjukhusen har det operativa ansvaret för att det finns en beredskapsplan om vi skulle drabbas av en pandemi.

– Det finns sjukhus som har kreativa planer, som övergång till tvåskift, speciell barnpassning och att rekrytera nyligen pensionerad och icke färdigutbildad personal, säger Anders Lindberg.

Fågelinfluensan finns nu även i Sverige. Men det största hotet mot människor är inte fågelinfluensan i sig, utan risken för att viruset ska omvandlas till en helt ny variant som snabbt kan spridas till människor världen över, en pandemi.

Om det händer kommer det att ta tre till sex månader att framställa ett vaccin. I väntan på att tillräckligt med vaccin ska kunna produceras kommer de som löper störst risk att bli väldigt sjuka, eller till och med att dö, vaccineras först. Därefter vaccineras personal inom hälso- och sjukvård och andra med funktioner som är nödvändiga för att samhället ska kunna fortsätta att fungera.

I väntan på ett vaccin kan medicinen Tamiflu användas. Den hindrar influensavirus från att spridas i kroppen. Enligt Apotekets statistikenhet såldes medicinen extremt mycket i oktober förra året, men under 2006 har man hittills bara sålt något mer än normalt.

Hur rädda behöver vi vara för fågelinfluensan?

– Fågelinfluensan är framför allt jättefarlig för fåglar! Den är i allt väsentligt ett veterinärmedicinskt problem, säger Anders Lindberg. Under de tre senaste åren har 177 människor insjuknat, framför allt i Sydostasien, och ungefär hälften av dem har dött.

– Det är självklart många människor, men om man tänker på att hundratals miljoner fåglar har varit smittade är det väldigt få människor som har blivit sjuka.

Ingen vet om, och i så fall när, fågelviruset kommer att omvandlas till ett virus som smittar människor emellan.

– De flesta virusforskare är överens om att viruset antagligen inte kommer att vara lika farligt om det omvandlas. Men det är rena spekulationer, säger Anders Lindberg. Under spanska sjukan i början på 1900-talet låg dödligheten på två procent trots att det var en mycket allvarlig influensa.

FAKTA: Informationstjänstd

  • De 177 människor i framför allt Sydostasien som de senaste tre åren har smittats av fågelinfluensan har varit i mycket nära kontakt med fåglar.
  • Det finns inget bevis för att viruset smittar genom mat. Men om man är orolig för att äta kyckling eller ägg ska man veta att virus dör vid 70 grader.
  •  De största smittspridarna är flocklevande andfåglar.
  • Oroliga kan ringa en nyinrättad informationstjänst om fågelinfluensan: telefonnummer 020-20 20 00.

Lise-Lotte Lindgren