Många politiker hävdar att deras parti är bäst på resurser till ”skola, vård och omsorg”. Politiker som företräder sitt parti i Kommunförbundet fick ta del av vår undersökning, som visar att de politiska skillnaderna i kommunerna är mycket små.

Kommunförbundets förste vice ordförande Lena Ludvigsson-Olafsen (s):

— Skillnaderna är kanske inte så stora om man tittar på kronor och ören, det behöver de inte vara.

Hon förklarar att det är stor skillnad på att vara kommunalpolitiker jämfört med rikspolitiker. Politikerna i små och medelstora kommuner har sina väljare nära in på sig. Och det finns ett stort mått av samförstånd politikerna emellan.

— Man brukar i slutändan kunna komma överens, något sånär. Vi har alla ett gemensamt intresse att utveckla kommunen, säger det tidigare kommunalrådet i Smedjebacken.

Samtidigt har ditt parti sagt att ni är beredda att ge mer resurser till offentlig sektor för att ta hand om de gamla och unga?

— Jo, vi har sakta men säkert jobbat upp en jättebra kvalité både i barn- och äldreomsorg efter ett 90-tal då vi måste dra ner
.
— Vi har alltid profilerat oss som partiet som står för de stora välfärdsfrågorna, som inte vill privatisera i för stor utsträckning. Våra kommunpolitiker försöker sträva efter det, men ibland handlar det om att verkligheten ser ut på ett annorlunda sätt, spelutrymmet är inte så stort.

Hon menar också att de flesta kommuner lever under ganska lika förhållanden.

Moderata kommunalrådet från Göteborg Agneta Granberg, också i Kommunförbundets styrelse, är inne på en liknande linje:

— Svängrummet är inte så stort för kommunpolitikerna. Både lagstiftningen och till stor del de ekonomiska möjligheterna styrs framför allt av staten.

De argumenten motsägs dock av fakta som visar på stora skillnader mellan olika kommuner som har samma politiska styre. Skillnader som finns kvar efter att man tagit hänsyn till att befolkningen ser olika ut.

Kommunalrådet i Jönköping Peter Persson, socialdemokrat och ordförande i Kommunförbundets socialberedning, är dock skeptisk till möjligheterna att använda den egna organisationens jämförande statistik:

Samtidigt erkänner han att han inte är speciellt insatt i vad jämförelsetalen innebär. Hans syn på resultatet skiljer sig från de andras:

— Medelvärdena visar tydligt att de socialdemokratiska kommunerna tenderar att satsa mer resurser i de frågor som vi i valrörelsen uttryckt som viktiga.

Han förväntar sig större förändringar om moderaterna har framgång i nästa val:

— De har ambition att sänka skatten ner till medelnivå i EU. Vinner de nästa val, då kommer du att få se de reella förändringarna.

Även socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog har fått möjlighet att studera resultatet av vår undersökning av landets 290 kommuner.

Varför satsar inte s-ledda kommuner mer än borgerliga?

— Jag är praktisk politiker, har väldigt svårt att veta vad siffrorna egentligen säger. Jag kan bara säga att i moderatstyrda Solna, där jag bor, är kvaliteten på äldreomsorgen mycket sämre än i Luleå, där min pappa bor på ett servicehus.

— Min bestämda uppfattning är att socialdemokratiskt styrda kommuner i många fall satsar mer på äldreomsorgen eller barnomsorgen än borgerliga.