FÅGELINFLUENSAN. Smittat avfall är vardag vid destruktionsanläggningen utanför Kumla. Skulle fågelinfluensan bryta ut bland tamfåglarna finns rutinerna redan på plats.

Smittade döda djur, så kallade animaliska biprodukter, mals normalt ner i särskilda anläggningar för att sedan köras till förbränning. Men skulle det behövas står ytterligare destruktionsanläggningar redo för att hantera avfallet, som Sakabs anläggning i Kumla.

– Än så länge ligger samhällets fokus främst på att förhindra smittspridningen, men skulle fler fåglar bli smittade kommer behovet av säker destruktion att öka, säger vd Jan Kluge och förklarar sig redo att möta det.

Till anläggningen kommer smittat avfall i tättslutande behållare för att matas in i en ugn via ett särskilt transportband. Där förbränns det i ugnar som klarar av att destruera allt från förorenat vatten till vanliga sopor och cancerogena ämnen. Processen tar cirka 45 minuter. Kvar blir aska som läggs på en tipp för farligt avfall samt koldioxid och fjärrvärme. 

Det farliga avfallet hålls skilt från vanligt hushållsavfall. Mats Lind, driftsoperatör, ser ingen personlig risk i att framöver kanske jobba med avfall smittat av fågelinfluensa. Skyddsutrustning och särskilda rutiner gäller.

– Visst finns det en oro eftersom det är en ny form av virus, men det haussas upp lite väl mycket. Jag känner att vi har kompetens för att ta hand om det, säger han.

Sveriges kapacitet för att ta hand om de döda fåglarna efter ett eventuellt utbrott av fågelinfluensan bland tamfåglar är god, enligt Susanne Liljenström, veterinärinspektör på Jordbruksverket.

– I första hand har vi redan anläggningar som sköter animaliska biprodukter och det finns fler som vi kan koppla in. Skulle det bli jättemycket så får vi fundera på att börja gräva, men det är långt ifrån aktuellt, säger hon.

Läs också: om strutsköttet som säljer

Tove Stenqvist