Sverige behåller sitt försprång som Europas mest  forskningssatsande land. Men på ett par områden tappar Sverige mark.

I den nya upplagan av European Innovation Scoreboard rankas Sverige som etta när det gäller att allmänt satsa på forskning och utveckling, framtidsprodukter, förbättringar och andra innovationer. Listan görs varje år av EU-organet The European Trend Chart on Innovation, som har till uppgift att driva på för att öka konkurrenskraften i de europeiska ekonomierna.

Sverige hamnar också etta bland de 25 EU-länderna på listan över tillgång på intellektuellt kapital samt när det gäller innovationer och företagande. Andraplats blir det när det gäller pådrivande innovationer, strategiska innovationer, att skapa kunskap och när det gäller patentansökningar.

”Den grupp som Sverige kan jämföra sig med begränsar sig till Finland och Danmark”, skriver rapportförfattarna.

Ändå hamnar inte Sveriges högst på allt. På två områden ligger Sverige under EU-genomsnittet: Dels bekostar näringslivet mindre av den forskning som utförs vid universitet och högskolor än vad näringsliv gör i en del andra länder, dels har Sverige en relativt liten högteknologisk export.

Ingen överraskning
Att Sverige exporterar lite högteknologi kan verka förvånande, men det beror på hur detta definieras, anser kansliråd Ann-Katrin Berglund på näringsdepartementet.

– Det finns en ganska strikt definition av vilka branscher som räknas som högteknologiska, och vi har en rätt så stor export av papper och liknande som inte ingår i dessa sektorer. Det kan handla om avancerade produkter inom stålområdet eller inom pappersindustrin, men de räknas inte som högteknologiska produkter.

Att näringslivet inte bekostar mycket av den forskning som sker på universitet och högskolor är inte heller det överraskande, enligt Ann-Katrin Berglund.

– I Sverige har man lagt huvudansvaret för den statligt finansierade forskningen och utvecklingen på universitet och högskolor. Därutöver satsar näringslivet, men det är ovanligt att man låter näringslivet gå in och direkt betala forskningen på universitet och högskolor. I flera andra länder har man i stället institut där staten och näringslivet gemensamt finansierar forskning.

– Men ser man till hur mycket näringslivet respektive universitet och högskolor lägger på forskning och utveckling så lägger båda väldigt mycket i Sverige, säger Ann-Katrin Berglund.