FÅGELINFLUENSAN. Samma dag som beskedet om de smittade viggarna kom stängde Peter Stenius in sina strutsar. Men trots de nya produktionsvillkor fågelinfluensan för med sig väljer han att bygga ut. För strutskött säljer.

Runt 400 strutsar per år föds upp till slakt genom Peter Stenius företag Stigtomta struts, strax utanför Nyköping i Södermanland. I vanliga fall går de in och ut som de vill. De gillar att bada i snön på vintern och att duscha i vattenspridarna under sommarmånaderna.

Men den här sommaren blir det troligtvis inget bete utomhus, och det är färdigbadat för i vinter. I stället bygger Peter Stenius ett stall med tak som släpper genom ljus samt gallerförsedda väggar. Tills det står klart är strutsarna inne i ladan med öppna dörrar för luftgenomströmningens skull.

– Jag tror inte de mår dåligt av att gå inomhus även om det är tråkigt om de inte får komma ut i sommar. Men det viktiga för strutsar är mycket luft. Det syns direkt på ögonen om cirkulationen blir för dålig, säger han.

Största faran är minskad efterfrågan på fågelkött ifall influensan skulle nå tamfåglarna, tror han. Men i längden ser han den internationella konkurrensen med mindre strikt regelverk och därmed billigare produktion som ett större hot.

– Jag är inte så orolig för själva influensan utan satsar på ökad produktion, men jag kommer att sluta släppa in folk till strutsarna.
Också på Kronfågel i Kristianstad är det konsumentmakten och inte fågelinfluensan i sig som kan ge vissa oroskänslor.

Dags för utdelning
Klubbordförande Görgen Kier konstaterar att snacket bland de 300 anställda snarare rör vad folk som läser tidningarna tänker – och om det kan bli som i Europa där försäljningen har sjunkit. Men han hoppas att de pengar som lagts ned på den svenska industrins kamp mot salmonellan nu ska ge utdelning i form av tillit till branschen.

– Förhoppningsvis har folk högt förtroende för industrin och myndigheternas kontrollarbete. Det skulle vara hemskt om vi utplånades på grund av konsumenters rädsla, säger han.

I och med att salmonellaarbetet redan pågått har det inte krävts några nya rutiner. Personalen har informerats om att fågelinfluensan liknar salmonellan när det gäller spridningen. Däremot minimeras antalet studiebesök.

Görgen Kier tror att en alternativ utveckling kan vara att uppmärksamheten kring fågelinfluensan får konsumenterna att åter vända sig till svenskproducerat fågelkött.

Har 99 procents stöd
Den bilden bekräftas av branschorganisationen Svensk Fågel som företräder 99 procent av producenterna. De senaste åren har den internationella konkurrensen varit stor, och prispressen är hård. Bara under 2004 ökade importen av kyckling med 38 procent.

Men för medlemsföretagen syns sedan ett par månader tillbaka en liten ljusning, konsumtionen av svensk fågel ökar igen. Äggindustrin står förmodligen säkrare än köttproducenterna, tror Svenska Äggs vd Camilla Sandenskog. Hon tycker att konsumenterna har en tendens att vända tankarna till köttet och inte äggen i de här lägena. 

– Ägg är en basråvara och det har visat sig förr att när konsumtionen sjunkit har det bara varit för en kortare tid, säger Camilla Sandenskog.

Läs också: om läget på destrueringsanläggningen i Kumla

Tove Stenqvist