Åsikterna går kraftigt isär bland ekonomer i den heta frågan om svenska löner sjunker med ökad globalisering.
– Vi vet inte förrän om tio tjugo år vem som har rätt, säger ekonomiprofessorn Mats Persson.

I senaste numret av tidskriften Ekonomisk Debatt målar ekonomerna Mats Persson och Marian Radetzki upp en dyster bild av svensk löneutveckling. Kinas och andra låglöneländers intåg på världsarenan gör att utbudet av billig arbetskraft ökar kraftigt.

– Ur ett utbudsperspektiv har ett par miljarder människor blivit integrerade i den internationella arbetskraften. Och om utbudet av en vara ökar så sjunker priset, det vill säga att priset på arbetskraft, reallönerna, kommer att falla, säger Mats Persson.

– Hade det gällt någonting annat, till exempel olja, så skulle alla nationalekonomer hålla med oss. Men när det gäller arbetskraft är det svårare att acceptera psykologiskt eftersom det får så stora ekonomiska och sociala följder.

Alla påverkas
Enligt Marian Radetzki är det inte heller bara de lågavlönade som drabbas.

– Alla löner kommer att påverkas, till och med företagsledningarnas, säger han.

– Hur mycket lönerna i slutänden sänks beror på hur mycket av sänkningarna som går att kompensera med tillväxt och produktivitetsutveckling, men för att kompensera fullt ut för de sänkta lönerna krävs orealistiskt höga tillväxt- och produktivitetsökningssiffror.

Enligt Persson och Radetzki är det visserligen möjligt att aktivt försöka hålla uppe lönerna, men det ökar i stället arbetslösheten och skyndar på utflyttningen av jobb.

– Protektionismen kommer att diskuteras. Den kan på kort sikt stabilisera lönerna men utfallet blir betydligt sämre på längre sikt, säger Marian Radetzki.

Relationen mellan priser
Alla ekonomer håller dock inte med. I ett svar i nästa nummer av Ekonomisk Debatt skriver Bertil Holmlund och Arne Bigsten att den billiga arbetskraften från låglöneländer inte konkurrerar på samma arbetsmarknad. Konkurrensen sker i stället genom varuhandeln. Det som då bestämmer åt vilket håll reallönerna rör sig är hur varupriserna utvecklas. De två ekonomerna har därför studerat det som kallas bytesförhållande för olika länder. Bytesförhållandet (Terms of Trade) är relationen mellan exportpriser och importpriser.

Om till exempel Sveriges bytes-förhållande försämras, det vill säga att exportpriserna sjunker i jämförelse med importpriserna, så minskar utrymmet för vad de svenska arbetarna kan få i lön.

Holmlund och Bigsten pekar dock på att varken Sveriges eller västvärldens bytesförhållande har sjunkit på något drastiskt sätt.

– Bytesförhållandet för väst har visat en svagt neråtgående trend sedan 1990, men det är inte tillräckligt för att påverka lönerna, säger Bertil Holmlund.

– Vi vet ju inte hur det kommer att utvecklas framöver, men det behövs en mycket kraftig försämring om det ska påverka reallönerna.

Priset sjunker
Dessutom har även Kina haft en viss nedgång i bytesförhållandet under de senaste åren, konstaterar de. Sveriges försämring av bytesförhållandet har varit ganska stark, hela en procent per år. Orsaken är att Sverige exporterar mycket telekomvaror som blivit mycket billigare trots fler finesser.

Men det uppvägs av produktivitetsutvecklingen, alltså att vi gör sakerna effektivare. Det skulle ha behövts fem procents fall i bytesförhållandet för att reallönetillväxten helt skulle upphöra, enligt Holmström och Bigsten. Enligt Mats Persson kan Kina mycket väl ha stora framgångar även med en nedgång i bytesförhållandena, och han anser att man måste väga samman alla fakta för att få en rättvis bild.

– Det finns argument för och emot och vi vet inte förrän om tio- tjugo år vem som har rätt, men vi vill börja diskutera den här frågan redan nu, säger Mats Persson.