Ytterligare ett förslag om positiv särbehandling har hamnat på regeringens bord. Det är diskrimineringskommittén som vill ge personer med utländsk bakgrund en möjlighet att gå före i jobbkön. Förslaget liknar de regler som i dag finns i jämställdhetslagen.

I somras la regeringens utredare Paul Lappalainen fram ett liknande förslag i boken Det blågula glashuset. Positiv särbehandling var en av 50 idéer.  Kommitténs förslag innebär i korthet att en arbetsgivare, på frivillig väg, kan välja en person med utländsk bakgrund före en person med svensk bakgrund, om de har lika eller nästan lika meriter.

Förutsättningen är att arbetsgivaren har en plan för att öka jämlikheten på arbetsplatsen, till exempel öka representativiteten av personer med utländsk bakgrund. När målet är nått ska positiv särbehandling inte längre användas.

Möjligheten att särbehandla, som i lagen blir ett undantag från förbudet att diskriminera, ska bara gälla vid anställning, anställningsintervju, befordran och utbildning.

Förslaget har redan fått kritik. Arbetsgivare och fack på central nivå gick redan dagen innan förslaget presenterades ut i en gemensam debattartikel där tanken avfärdas. Parterna anser att positiv särbehandling skapar fler orättvisor och att det förutsätter etnisk registrering, vilket de säger nej till.

Kommunaltjänstemännen i SKTF har dock förklarat sig gilla förslaget. Diskrimineringskommittén tar upp de problem som kritikerna lyfter fram, men majoriteten i utredningen tycker ändå att fördelarna överväger. Det goda syftet – att stärka utsatta gruppers ställning på arbetsmarknaden – gör att metoden bör prövas, enligt utredningen.

Oprövat kort för domstolen
I jämställdhetslagen finns redan i dag en rätt för arbetsgivare att positivt särbehandla vid anställning, arbetsledning och uppsägning. Meriterna ska vara lika eller nästan lika. Särbehandling vid arbetsledning kan exempelvis betyda att en kvinna får företräde till chefsutbildning. Luca Nesi är jurist vid jämställdhetsombudsmannen. Han säger att reglerna om positiv särbehandling används sällan och att domstol ännu inte prövat hur särbehandling står sig i relation till lagen om anställningsskydd vid uppsägning.

– Det är framförallt offentliga arbetsgivare som kan söka stöd i lagen eftersom meriter är avgörande vid exempelvis statlig anställning. Så kommer det också att bli vid etnisk särbehandling.

Diskrimineringskommittén föreslår även en enda ombudsman för alla diskrimineringsärenden och en enda lag mot all diskriminering. Lagen ska gälla på nästan alla samhällsområden.

Ska pröva fall
Två nya grunder för diskriminering lanseras, ålder och könsidentitet. Ålder hänger samman med ett tvingande EU-direktiv.
Arbetsdomstolen ska alltjämt pröva diskrimineringsfall. Domstolen behöver expertkunskap och jurister bör vara i majoritet, anser kommittén.

Diskrimineringskommittén var inte enig om positiv etnisk särbehandling. Flera ledamöter har reserverat sig mot förslaget. Utredningen går nu ut på remiss. Regeringen tar sedan ställning till utredningens förslag och remissinstansernas åsikter innan det eventuellt blir en proposition som riksdagen tar ställning till.

Karin Lindgren Strömbäck