Individuella löner har gett mindre löneutveckling än vad Kommunals avtalsansvarige hade trott.

— Det är en orsak till att det gått så trögt med individuella löner, säger Håkan Pettersson, andre vice ordförande.

För tolv år sedan bytte Kommunal lönepolitik. Ett huvudargument var att det skulle ge medlemmarna högre och rättvisare löner.

Vår undersökning visar att löneökningarna 2005 blev i stort sett lika stora i kommuner med som utan individuell fördelning.

Finns det siffror på att individuella löner gett mer?

— Vi kan ju inte veta och värdera hur stora ramarna hade blivit i centrala löneavtalen om vi haft kvar systemet med tarifflöner, svarar Håkan Pettersson.

Han pekar på att alla arbetsgivare inte tagit sitt ansvar:

— Man har inte gjort de rätta förberedelserna för att tillämpa individuella löner. Vi har tidigare från förbundet inte heller stöttat den lokala nivån tillräckligt bra, vilket bidragit till skepsis.

Det är inte så att man är i grunden negativ till att chefen får ökad makt att bedöma en och sätta lön?

— Sådan rädsla finns. Men avsikten med individuella löner är ju inte att chefen ska bestämma, att chefen på något godtyckligt sätt ska göra det. Vitsen är att man själv i arbetsgruppen är med om att skapa ett system med riktlinjer som man tycker är justa.

— I och med att du själv ska ha möjlighet att i arbetsgruppen påverka vad som bedöms, så har du där en ganska stor påverkan, i motsats till om du idag inte har något system.

Han framför att systemet bygger på att de anställda och arbetsgivaren gemensamt kommer överens om hur lönesättningen ska gå till.

Kan den fackliga sektionen säga nej om de tycker att arbetsgivaren inte sköter sig?

— Antingen blir det efter förhandlingar ett avtal om hur man ska jobba med individuell lönesättning eller så blir det den gamla typen av lönesättning.

Så där man har individuell lönesättning tycker sektionerna att arbetsgivarna sköter sig?

— Ja, i alla fall i tillräcklig omfattning för att inte sluta med det.
Möjligheten att säga nej har aldrig testats i central tvisteförhandling, mellan Kommunal och kommunernas centralorganisation SKL. Det händer att det skär ihop sig ute i kommunerna. Men efter diskussioner med företrädare för Kommunal och SKL centralt har de lokala parterna fått göra upp själva.