EU:s beslut kan sänka lönerna

Kring nyår ska den svenska regeringen lämna sin syn om Vaxholmskonflikten till EG-domstolen.

Att domstolen frågar beror på att den har fått två frågor från den svenska Arbetsdomstolen. Frågorna gäller om den svenska modellen, med kollektivavtal i stället för lagar om löner och arbetsvillkor, står i strid med EG-rätten.

Den svenska modellen kommer att prövas mot EG:s utstationeringsdirektiv. Detta direktiv säger att ett utländskt företag måste följa värdlandets lagar om minimilön, semester och arbetstid.

I Sverige finns ingen lag om minimilön. Här regleras lönerna och andra arbetsvillkor i kollektivavtal. Detta har EG-kommissionen tidigare sagt går lika bra. Men det har aldrig prövats rättsligt i domstolen.

Om EG-domstolen på någon punkt underkänner den svenska modellen, måste Sverige ändra sin lagstiftning. EG-rätten går alltid i alla sammanhang före nationell lagstiftning. Om regering och riksdag inte följer EG-domstolens utslag, riskerar Sverige att dömas till böter av domstolen.

Det lär dröja minst ett år eller två innan den svenska modellen får sin dom. Under tiden fortsätter förhandlingarna i EU om att införa ett tjänstedirektiv. Direktivet ska reglera villkoren för företag tillfälligt verksamma i ett annat EU-land.

Enligt kommissionens förslag ska hemlandets lagar och avtal då gälla. Detta kallas på EU-språk för ursprungslandsprincipen.
Denna princip har kritiserats av fackföreningsrörelsen och den politiska vänstern, eftersom den kan leda till dumping av löner och anställningsvillkor. Direktivet kan sätta Lex Britannia ur spel. 

EG-domstolen ska pröva:

1 Står den svenska modellen, med kollektivavtal istället för lagstadgade minimilöner, i strid med EG-rätten?

2 Är det möjligt enligt EG-rätten att ha den svenska lagen Lex Britannia, som till-
låter att svenska fack med strejk tvingar utländska företag att teckna svenska kollektivavtal, trots att företaget har ett kollektivavtal från något annat land.