• Sommaren 2004 kom ett lettiskt företag till Vaxholm för att bygga en skola. Byggnads krävde att företaget tecknade kollektivavtal. När företaget vägrade, satte Byggnads och Elektrikerna det i blockad. Det har påståtts att Byggnads krävde löner som ligger över vad svenska byggnadsarbetare tjänar. Det förnekar Byggnads.

När skolbygget sattes i blockad gjordes det med stöd av Lex Britannia. Det är en en paragraf i medbestämmandelagen. Den säger att det är tillåtet att med strejk och blockad tvinga utländska arbetsgivare att skriva på svenska kollektivavtal, även om arbetsgivaren redan har kollektivavtal i sitt hemland.

Det lettiska byggbolaget hade inte kollektivavtal när blockaden inleddes, sedan skrev de på ett lettiskt. Men företaget vägrade skriva på ett svenskt.

Byggbolaget har stämt Byggnads och Elektrikerna till Arbetsdomstolen. Svenskt Näringsliv betalar rättegångskostnaderna. De menar att Lex Britannia strider mot EG-rätten, och att eftersom Sverige saknar lag om minimilöner så finns det inga lönenivåer som företaget är skyldigt att följa.

Efter bråket i Vaxholm skriver de flesta utländska företagen på Byggnads kollektivavtal. Men sedan fuskar en del och betalar inte de löner och förmåner som finns i avtalet, enligt Byggnads avtalssekreterare Gunnar Ericson.