Strejkrätten i fara
Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv vill ändra lagen så att det blir svårare för fackföreningarna att strejka. Svenskt Näringsliv anklagar också Kommunal för att ha missbrukat strejkrätten.
Vi har pistolen mot pannan när vi förhandlar. Det säger direktörerna i Svenskt Näringsliv. På sju punkter vill de ändra lagen så att det blir svårare att strejka. De hoppas på en borgerlig regering för att få igenom sina krav.
— Vi kan inte tillåta fackligt bisarra konflikter där de med polishjälp kan jävlas med samhället, säger Karl-Olof Stenqvist, som är vice vd i Teknikföretagen (industriföretagens branschorganisation inom Svenskt Näringsliv).
Han uttalar sig drastiskt och markerar tonläget som arbetsgivarna börjar slå an när det gäller fackets rätt att förhindra dumpning av löner och anställningsvillkor i Sverige.
— Arbetsgivarna förhandlar med pistolen mot pannan. Vi skriver ofta på vad som helst för att slippa konflikter. Men nu får det vara nog. Facket släpper inte sitt vapen frivilligt. Politikerna måste in och ändra lagarna. Annars rasar systemet, varnar han.
Karl-Olof Stenqvist kan mycket väl tänka sig att överge den svenska modellen, där fack och arbetsgivare kommer överens om löner och anställningsvillkor genom att träffa kollektivavtal.
— Vi har inte råd att vara sentimentala. Företagens uppgift är att tjäna pengar. Annars går det åt helvete. Fungerar inte modellen får vi pröva något nytt. Facken och företagen måste ha nytta av varandra. Då kan vi inte ha tokkonflikter. Vi kan inte ha obalans på arbetsmarknaden, säger han.
Karl-Olof Stenqvist är i första hand kritisk till Elektrikerna, Byggnads, Kommunal, Seko och andra förbund som rör sig på hemmamarknaden utan att förstå vikten av att kunna konkurrera med omvärlden.
Det drabbar enligt honom exportföretagen när till exempel elektrikerna kan ta ut en handfull i strejk och därmed lamslå större delar av landets industri.
— Trots att vi har avtal med fredsplikt med fackförbunden inom vår bransch, drabbas vi av stora ekonomiska förluster på grund av en konflikt inom en annan bransch som vi inte har med att göra. Att detta är tillåtet gör att den svenska modellen vittrar sönder, säger Karl-Olof Stenqvist.
Svenskt näringsliv är huvudorganisation för Sveriges arbetsgivare. Arbetsgivare på Kommunals område som Almega och Vårdföretagarna är medlemmar i Svenskt Näringsliv, och står bakom de sju punkterna.
Svenskt Näringslivs sju krav
1 Inför en proportionalitetsregel, det vill säga en stridsåtgärd får inte drabba företag och allmänhet för hårt med hänsyn tagen till vad facket hoppas vinna med konflikten.
2 Förbjud sympatiåtgärder. En arbetsgivare ska inte tvingas in i andra arbetsgivares konflikter.
3 Inför möjlighet till tvångsskiljedom. En medlare ska kunna tvinga facket att acceptera ett ansvarsfullt förslag till avtal.
4 Ge medlare ökade befogenheter att skjuta upp eller ställa in varslade stridsåtgärder.
5 Förbjud samhällsfarliga konflikter.
6 Förbjud organisation som saknar kollektivavtal att vidta stridsåtgärder inom områden där det finns gällande kollektivavtal.
7 Inför förbud för fackliga organisationer att vidta stridsåtgärder mot företag där organisationen saknar medlemmar.
Strejkrätten idag
• Fredsplikt gäller för fackförbund och arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal. Då får inga strejker eller andra stridsåtgärder genomföras. Det står i medbestämmandelagen och i kollektivavtal.
• Om en arbetsgivare anser att ett fackförbund bryter mot fredsplikten kan han stämma facket inför Arbetsdomstolen.
• Fredsplikten gäller inte sympatiåtgärder. Lagen tillåter strejk eller blockad i solidaritet med ett fack som är i konflikt och inte är bundet av fredsplikt.
• Om en konflikt exempelvis hotar människors Liv & Hälsa anses den vara samhällsfarlig. Detta regleras i avtal mellan fack och arbetsgivare. För kommunerna finns en central nämnd med representanter för arbetsgivare, fack och utomstående som utsetts av parterna. En part som tycker att en konflikt är samhällsfarlig anmäler detta till nämnden.
• Staten har också tvingat strejkande att gå tillbaka till arbetet. Det hände 1971 då när akademikerna strejkade.
Kollektivavtalet
styr mer än lönen
• Kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare talar om hur din lön ska bestämmas och lägsta tillåtna lönenivå för dig.
• Avtalet reglerar också din arbetstid, semester, rätt till andra ledigheter, obekväm arbetstid och övertid, ersättning för resor, pensionsvillkor, försäkringar, anställningsformer, anställningstrygghet, medbestämmande och rätt till vidareutbildning med mera.