— Möjligen är det förvånande eftersom de flesta som haft friår kommer från yrken med relativt liten lönespridning, säger Oskar Nordström Skans, en av de tre forskare vid IFAU som skrivit rapporten.

70 procent av dem i forskningsunderlaget som har haft friår är kvinnor. Många är kommunalanställda i låglöneyrken.

Enligt IFAU:s undersökning har löneeffekten för friårslediga i genomsnitt varit 3 procent mindre i lön, omkring 600 kronor.
Mest har friårslediga män förlorat.

— Det stämmer också överens med vad man vet om effekterna av barnledighet. Det påverkar mäns lön mer än kvinnors lön, säger Oskar Nordström Skans.

— Om man generaliserar så är det mer förväntat att kvinnor ska vara mer borta än vad män är. Då kan det uppfattas som att det är mer negativt om män är borta. Det är en tolkning som man har gjort tidigare i litteraturen.

En av dem som var med i den allra första gruppen som hoppade på friåret var undersköterskan Timo Oksanen i Västerås. Kommunalarbetsaren skrev om honom i nummer 7/2003. Han märkte aldrig av någon större bromsning av löneutvecklingen efter sitt friår. Men även om det skulle vara så är det värt det, säger han.

— Av de kronor man får så försvinner en hel del i skatt. Det handlar om så lite pengar så det spelar inte så stor roll, säger Timo Oksanen.

Miljöpartiet är arkitekterna bakom friåret. Ulf Holm, riksdagsman för miljöpartiet, kan tänka sig att en lagändring behövs. Partiet har föreslagit en ändring av LAS så att inte föräldralediga missgynnas.

— Det är möjligt att det behövs en liknande lag för att förhindra att de som utnyttjar möjligheten till friår missgynnas, säger Ulf Holm.

En annan effekt av friåret som IFAU upptäckt är att de friårslediga i högre utsträckning byter jobb efter friåret jämfört med dem som inte varit lediga.

— Det är 7-10 procentenheters mindre sannolikhet att man är kvar på samma jobb. Det är en ganska stor effekt, säger Oskar Nordström Skans.

Resultaten tyder också på att personer över 60 år som fått friår går i pension tidigare än de skulle ha gjort annars.

— Det är signifikant fler som pensionerade sig än bland dem som inte fick friår. Exakt vad det beror är lite svårt att säga, säger Oskar Nordström Skans.

Däremot har inte sjukfrånvaron påverkats för de friårslediga, enligt IFAU. Hälsoeffekterna har Arbetslivsinstitutet fått i uppdrag att undersöka. En rapport därifrån väntas senare under sommaren.

IFAU har också tittat på effekterna för dem som fått vikariat för de friårslediga. Resultaten är övervägande positiva. Jämfört med arbetslösa som inte haft friårsvikariat har tiden i öppen arbetslöshet eller i arbetsmarknadspolitiska program minskat med 23 dagar året efter friårsvikariatet.

IFAU:s rapport bygger på dels på uppgifter ur AMS databas och på enkätundersökningar till mer än 5 000 personer, både sådana som har haft friår och sådana som inte haft det.