­ Man kan säga allmänt att vi har erbjudit Kommunal ett avtal på ungefär de
villkor som motsvarande LO-fackförbund fick förra året, säger Åke Hillman,
ordförande i förhandlingsdelegationen för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Förra årets avtal på LO-sidan rörde sig i ett spann på mellan 2,4 och 3 procent årligen i löneutrymme.

Kommunals avtalsansvarige, Håkan Pettersson, ger en annan bild av förhandlingarna.

­ Vi har inte fått ett bud. Vi vill ha ett konkret bud men det har vi inte fått. Det är olika resonemang under veckan som gjort att vi dragit
slutsatsen att vi står långt ifrån varandra.

Har ni fått en förklaring till det?

­ Nej

Enligt Åke Hillman diskuterades ett avtalsförslag som skulle ha gett större procentuella löneökningar än vad tjänstemännen i SKTF fick.

­ Kommunal skulle ha fått betydligt bättre. Det är helt andra nivåer, säger Åke Hillman.

Så det var ett konkret bud ni gav Kommunal?

­ Ja det var det, säger Hillman

Närmare vill han inte precisera det hela.

SKTF och akademikerförbundet SSR blev klara med förhandlingarna på kvällen den 31 mars, strax före det att avtalet löpte ut.
Avtalen är tvååriga och har ett löneutrymme på 2 procent för dem med månadslöner över 18 500 kronor.

För dem som ligger under den inkomsten ska löneutrymmet vara 2,5 procent.

Frågan är om arbetsgivarna genom att först göra upp med andra fackförbund pressat in Kommunal i ett hörn.

­ Jag förstår mig inte på deras taktik, säger Håkan Pettersson.

­ Jag uppfattade det i början på veckan när vi kallade in delegationen att det fanns alvarliga ambitioner att få till ett avtal. Jag trodde ända fram till sent i torsdags att det skulle hända något, men så det gjorde det inte.

Kommunal har krävt 650 kronor i årets förhandlingar. Det motsvarar runt 4 procent.

När det gäller kravet på höjda lägstlöner till
15 000 kronor har facket svårigheter att komma in i en sakdiskussion.

­ De anser sig inte ha uppdraget att skicka ut sådana ²pekpinnar² till kommunerna. Allt som sker lokalt anses alltid vara bra. Men det är inte för
de kommuner där det fungerar bra som vi behöver centralt avtal, säger Håkan Pettersson.

Att skriva in i centrala avtal att fack och arbetsgivare lokalt ska sluta avtal om lägsta befattningslöner möter också motstånd från arbetsgivarsidan.

­ Det borde ju vara ofarligt. Lägstlönefrågan rör inte bara kommun- och landstingssektorn. Var den än kommer upp är den pest för arbetsgivarsidan,
för de vet effekten av den.

Kommunals krav om ett centralt avtal om rätt till heltid tycks inte arbetsgivarsidan vara intresserad av att diskutera.

­ Vi har redan avtal om hur man ska hantera de här frågorna. Arbetsgivarna lokalt ska undersöka möjligheterna att erbjuda högre sysselsättningsgrad, säger Åke Hillman.

Håkan Pettersson ser det på ett annat sätt:

­ De menar att det ska lösas lokalt men vi pekar på vad som har hänt i verkligheten. Det går snarare åt fel håll. Den genomsnittliga
sysselsättningsgraden sjunker.

Nu dröjer detsannolikt några dagar innan några nya förhandlingar startar.

­ Nu söker vi medlare, det kan ta några dagar, sedan ska de sätta sig in i problematiken och sedan börjar medling. Fram till dess fortsätter inga förhandlingar, säger Håkan Pettersson.

Arbetsgivarna på kommun- och landstingssidan har nu gjort upp om nya avtal med alla fackförbund utom Kommunal. I alla avtal, med undantag för de lågavlönade inom SKTF och SSR, är riktmärket 2 procent.