Förortskvinnors frihetskamp
KOLUMNEN: Restaurang Cirkeln i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm är fylld till sista plats. Alla har vi kommit för att lyssna på Fadela Amara, på besök från Frankrike för att berätta om boken Varken hora eller kuvad (poxy), en historia om förtryck och övergrepp mot unga kvinnor i förorterna, som en följd av utvecklingen mot fundamentalism och gettokultur.
Vältaligt vittnar hon om hur arbetslöshet, diskriminering, fattigdom och social utslagning gett en grogrund för en allt större maktutövning mot kvinnorna, ofta i islams namn. Boken berättar om hur de nu tar strid och höjer sina röster.
Själv är hon född i Frankrike, med algeriskt ursprung. Hon är troende muslim, står till vänster politiskt och är mycket nöjd med den franska regeringens beslut att förbjuda slöjan i de statliga skolorna.
— Religion är en privatsak. Jag ser det som outhärdligt att bli instängd i en slöja, säger hon.
Nalin Pekgul, (s)-kvinnors ordförande, förortsboende, samt muslim, håller med om mycket av det Fadela säger, även om hon tvekar inför slöjförbud för vuxna kvinnor. Hon ser samma negativa utveckling på gång i Sveriges förorter, bland de unga.
Flickorna har fått det tuffare. Roten är diskrimineringen, menar hon. Men det är fel att prata om vi och dom. ”Det här är våra ungar”, säger Nalin.
Fadela håller med: ”Det är inte en kamp mellan muslimer och andra, utan mellan dem som förordar tankens frihet och bakåtsträvarna. Den kampen förs i hela världen”.