Sedan början på 90-talet har vi följt vad som hänt med kommunalarnas levnadsstandard. Vi har räknat på ett antal typfamiljer som speglar utvecklingen: med eller utan barn, ensamstående såväl som par. Hon har en genomsnittlig undersköterskelön och han är anläggningsarbetare.

De bor i hyreslägenhet med genomsnittlig hyra.

Nedskärningar, skattehöjningar och låga löneökningar under större delen av 90-talet sänkte kommunalarnas hushållsekonomi. Våra barnfamiljer hamnade nära socialbidragsgränsen, strax under eller över . Sedan vände det uppåt.

+Förbättringar: De senaste två årens lönehöjningar, låga prishöjningar, lägre pensionsavgifter och sänkta barnomsorgsavgifter har förbättrat hushållsekonomin.

– Försämringar: De senaste två årens kraftigt höjda kommunalskatter, högre hyror och arbetsresor, högre fackavgifter, lägre bostadsbidrag, oförändrat barnbidrag och underhållstöd har försämrat hushållens ekonomin.

Lägger vi ihop plus och minus har våra familjer fått mellan 150 och 800 kronor mer att leva av när det nödvändigaste är betalt — räknat i dagens penningvärde.

Vi jämför då med Socialstyrelsens heltäckande socialbidragsnorm som fanns fram till och med 1996. Vi har räknat upp den ”fattigdomsgränsen” med de prisökningar som vi haft sedan 1996, exklusive boendekostnaderna.

Minst förbättring de senaste två åren har den deltidsarbetande undersköterskan med två små barn fått. Ett plus på bara 150 kronor.

Bara på en veckas sjukskrivning förlorar hon de 689 kronorna som hon ligger över fattigdomsgränsen. Huvudorsaken är karensdagen som infördes på 90-talet. Blir hon arbetslös förlorar hon ännu mer.

Eftersom undersköterskorna prioriterades i avtalsrörelsen 2003 var hennes löneökning bland de bättre (räknat i procent) på arbetsmarknaden 2003. I år ger avtalet dock bara 2 procent.

Hon är i hög grad beroende av vad som händer med barnbidrag, hyresbidrag och underhållsstöd. De har inte höjts — hyresbidraget har sänkts trots att hyran höjts.

Bäst utveckling av våra familjer har den ensamstående undersköterskan fått. Kommunalskattehöjningar, i snitt en skattekrona, tog visserligen en betydande del av löneökningen. Men när skatten är dragen återstår i alla fall 768 kronor av en lönehöjning på 1 116 kronor, under två år.

Högre hyra, fackavgift, dyrare arbetsresor och övrig inflation tog 295 kronor.

Sammanlagt har hon 405 kronor mer att leva för efter att det nödvändigaste är betalt, jämfört med 2002.

Barnfamiljen med två vuxna fick 800 kronor mer att leva för efter att det nödvändigaste var betalt. Bidrag spelar en mindre roll för deras ekonomi. Lönen är central.