— Personalen är lyrisk över 3-3 på de flesta ställen, säger Roland Eiman, omsorgschef i Älmhult, en av två rapportförfattare.

Han håller på att avsluta ett uppdrag han fick under sin tid som utredare på Kommunförbundet. Tillsammans med en forskare på Arbetslivsinstitutet har han gjort en jämförande studie av 3–3, tvättstugescheman och så kallad årsarbetstid eller flytande tid. Man har tittat på både kostnader och sysselsättningsgrader och personalens och de äldres trivsel.

Alla modellerna gillas av personalen men 3-3 är det som fortast får uppskattning, enligt Eiman.

— 3-3 blir personalen väldigt entusiastisk över omedelbart. De andra modellerna har en mycket längre inkörningsperiod.

När det gäller kostnaderna har 3-3 visat sig vara dyrare än innan på ungefär hälften av de undersökta arbetsplatserna. Det skulle i så fall vara en av de få nackdelarna med 3-3, enligt Roland Eiman.

– Men det beror på vad man hade för kostnader innan. Om man hade mycket sjukskrivningar, timvikarier, övertid och mertid.

Alla de kostnaderna sjunker överallt, men frågan är om de sjunker så mycket så att det räcker till den utökning av personalen som behövs för 3-3.

I studien ingår 18 arbetsplatser i nio olika kommuner.
Resultatet presenteras förmodligen någon gång i september.