Sundbyberg och Vara. Två kommuner — varsin verklighet. De har olika struktur och politisk historia. Men de har en sak gemensamt. I början av 90-talet var deras ekonomier körda i botten och de tvingades välja väg.

I dag ett decennium senare har Sundbyberg, som styrts av socialdemokraterna sen 1919, halva äldreomsorgen i privat regi.

Moderatstyrda Vara bestämde sig för att satsa på den offentliga sektorn.

I ett kalt rum på Sundbybergs kommunkontor har det socialdemokratiska kommunalrådet Helene Hellmark Knutsson sin bas. Att väggarna gapar tomma har sin förklaring. Hon har bara suttit på posten i drygt ett år och har helt enkelt inte hunnit med tavlorna ännu.

Hon förklarar hur det kan komma sig att en så klassisk arbetarkommun som Sundbyberg har den fjärde största andelen privat äldreomsorg i Sverige. Över hälften av personalen i Sundbybergs äldreomsorg är privatanställd.

— När vi för tio år sen hade det väldigt ekonomiskt svårt så gick man ut på upphandling och ställde anbudet mot den egna driften. Det visade sig att det var betydligt effektivare att lägga ut verksamhet på entreprenad. Vi har sparat åtskilliga miljoner kronor på det, säger hon.

Kommunarbetarens granskning visar att de kommuner som har mest äldreomsorg på entreprenad är de som styrs av socialdemokraterna och vänsterpartiet med stöd av miljöpartiet eller något lokalt parti. Näst vanligast är det i borgerliga kommuner. I ”rena” s-v-kommuner är det fortfarande mindre vanligt.

När det gäller barnomsorgen går de borgerliga fortfarande i bräschen.

Men det finns en viktig skillnad, enligt Helene Hellmark Knutsson. S-kommuner privatiserar av ekonomiska skäl och borgerliga kommuner av ideologiska.

Dessutom ställer socialdemokrater högre krav, hävdar hon. Både kvalitativt och ekonomiskt.

Ekbackens äldreboende var det första som lades ut på entreprenad i Sundbyberg.
Upphandlingen gjordes 1992. Innan hette det Sundbybergs sjukhus och drevs av landstinget.

Undersköterskan Lena Lundqvist har varit här i 26 år. Hon tycker att i princip allt blivit bättre sen Medihem tog över. Om det har med driftsformen att göra vet hon inte.

— Men det måste vara bra med Medihem eftersom vi har fått förtroendet i tio år nu.
På en central punkt är allt sig likt. Löneläget är fortfarande lågt.

De borgerliga partierna argumenterar annars allt oftare för att konkurrens mellan flera arbetsgivare driver upp lönerna.

— Det har jag inte märkt, konstaterar Lena Lundqvist torrt.

Cirka 40 mil bort, i jordgubbsriket Vara i Västergötland, pågår förberedelserna inför det stora årliga evenemanget Jordgubbens dag.
Här är de kommunanställda inte bara några kuggar, om man får tro det moderata kommunalrådet Jan-Erik Wallin.

Vara blev förra året rikskänt för något helt annat än jordgubbar. All personal i hela kommunen blev bjudna på en veckas utbildningsresa till Mallorca.

När Jan-Erik Wallin tillträdde som kommunalråd 1992 funderade han på det här med privatiseringar. Men snart kom han fram till att det nog inte var något för hans Vara.

Verksamheten har stor geografisk spridning och det finns ingen ordentlig kollektivtrafik, förklarar han.

— Då bestämde vi oss för att satsa på den offentliga sidan.

Vara rörde om i grytan och skapade små resultatenheter. Organisationen blev plattare, cheferna kompetensutvecklades och personalen blev nöjdare, enligt Jan-Erik Wallin. Och på den vägen har det fortsatt.

— Det är inget politiskt självändamål att privatisera, säger han plötsligt.

Kritiken mot moderatledda kommuner går oftast ut på att de privatiserar av ideologiska skäl snarare än för att det finns något särskilt att vinna på det. Men Wallin är en försiktig general.

— Det är inte vår policy här att köra huvudet i väggen och stånga oss blodiga för saker som vi upplever att kommuninvånarna inte är mogna för.

Men han har inte legat på latsidan helt och hållet. Kommunen har undersökt intresset för avknoppning, den har tagit fram ett konkurrensprogram. Och enligt den så kallade strategiska planen ska kommunledningen verka för alternativa driftsformer inom exempelvis äldreomsorgen.

Under nästa mandatperiod kan tiden vara mogen, tror kommunalrådet, som är en stolt man i dessa dagar. Sen han tog över skutan i Vara har ekonomin stadigt blivit bättre.

— Vara hade senast det tredje bästa resultatet av samtliga Sveriges kommuner, berättar han.

— Men till kommunalarna finns inga pengar, säger Kommunals sektionsordförande i Vara, Fredrik Nelander.

Vi sitter runt ett bord på fackexpeditionen, vid Vara vårdcentral, tillsammans med andra företrädare för Kommunal.

Även om samtliga intygar att kommunens personalsatsningar är bra och viktiga så finns det en annan sida av myntet. Lönerna är bland de lägsta både i länet och i landet.