Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Tomt skryt om löner i Stockholm

Den borgerliga kommunledningen i Stockholm är inte generösare mot vård- och omsorgspersonalen än socialdemokratiskt styrda Göteborg och Malmö.

Borgarrådet Birgitta Rydell (fp) i Stockholm gick i en uppmärksammad DN-debattartikel inför den socialdemokratiska partikongressen ut och hävdade att folkpartiet jobbat hårt för att höja kvinnolönerna inom äldreomsorgen.

Siffror presenterades som skulle visa att man i Stockholm ”satsar på höjda löner inom kvinnodominerade yrken”. Sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden skulle ha fått en bättre löneutveckling än i s-styrda Göteborg och Malmö.

Är det sant?

Vi sökte Birgitta Rydell för att ställa några frågor. Vi blev uppringda av hennes biträdande borgarrådssekreterare Anders Andrén (fp) som säger att han ringt runt till Malmö stad och Göteborg stad och bett om lönesiffror för 1997 till 2001.

När man jämför löner är det helt centralt när på året de är mätta. Jämför man vårsiffror i en kommun med höstsiffror i en annan blir jämförelsen grovt missvisande. Pengarna från årets lönehöjningar — 500-600 kronor — finns ju i bästa fall endast med i höstsiffrorna.

Anders Andrén vet dock inte från vilken månad Göteborgs siffror kommer.
— Malmös är från första maj 2001, när våra (Stockholms) siffror är från kan jag inte svara på, säger han.

Första maj var inte ens årets centrala löneförhandlingar klara.

För att få fram tillförlitliga siffror har Kommunalarbetaren tagit fram löneutvecklingen för kommunalare som såväl i november 1997 som november 2000 jobbade i samma yrke i samma stad. På så sätt påverkas statistiken mindre av att många i Stockholm under perioden lämnat staden, och lönestatistiken, i samband med privatiseringar.

I de tre storstäderna har undersköterskorna haft den bästa utvecklingen i Stockholm. Göteborg ligger etta när det gäller vårdbiträden och barnskötare.

Vårdbiträdena i Stockholm fick i snitt 1 311 kronor under de tre åren, en femtiolapp mer än genomsnittet i landet.

Rydell säger i debattartikeln:

”Vi måste också avsätta pengar i den kommunala budgeten för att uppvärdera det livsviktiga arbetet som genomförs av kommunernas vård- och omsorgspersonal”.

(Vi har trots flera försök inte fått tala med henne.)

När vi redovisat våra undersökning för hennes medarbetare Anders Andrén, och konstaterat att siffrorna inte entydigt visar om folkpartistisk eller socialdemokratisk politik är bäst, svarar han:

— Från början var det sjuksköterskelönerna vi började kolla. Vi visste att vi höjt dem mycket under mandatperioden. Sedan kollade vi också undersköterskor och vårdbiträden.

— Så är det ju också så att retoriken alltid är lite mer tillspetsad i en debattartikel.

Så ökade lönerna i storstäderna

Undersköterskor

Kommun Medellön nov 2000 Ökning tre år i kr Ökning i procent
Stockholm 15 931 + 1 821 12,9 %
Malmö 15 364 + 1 311 9,3 %
Göteborg 15 299 + 1 556 11,3 %
Alla kommuner 15 239 + 1484 10,8 %

Vårdbiträden

Kommun Medellön nov 2000 Ökning tre år i kr Ökning i procent
Stockholm 15 276 + 1 323 9,5 %
Malmö 14 458 + 1 202 9,1 %
Göteborg 14 886 + 1 442 10,7 %
Alla kommuner 14 793 + 1 272 9,4 %

Barnskötare

Kommun Medellön nov 2000 Ökning tre år i kr Ökning i procent
Stockholm 15 348 + 1 215 8,6 %
Malmö 14 763 + 1 189 8,8 %
Göteborg 14 840 + 1 414 10,5 %
Alla kommuner 14 932 + 1 256 9,2 %