Medier dras till katastrofer som malen mot ljuset och goda nyheter anses vara lite lättvindigt, inte seriöst.

Men vi behöver goda nyheter. De får oss att se mer optimistiskt på livet — vilket är bra, både för humöret och för samhällsekonomin. Positiva nyheter får oss till och med att bli friskare och leva längre, enligt amerikansk forskning, redovisad i tidningen Vision. Därför finns det all anledning att peka på det som, mitt i mörkret, inger hopp och framtidstro i den svenska ekonomin. Allt är inte nattsvart.

Att Sveriges ekonomi är i balans talade finansminister Bosse Ringholm med stolthet om i sitt tal vid partikongressen i Västerås. Och även om de regionala skillnaderna är stora och många kommuner har det kämpigt så har han ändå rätt. Sveriges ekonomi är i grunden stark när man tittar på saker som inflation, bytesbalans och statsfinanserna.

Även arbetsmarknaden har ett skapligt läge. Trots varsel som inger oro och den sista luften som pyser ur IT-bubblan är det faktiskt fortfarande en ökad sysselsättning utslaget på hela året. Vi har haft den kraftigaste sysselsättningsökningen på 26 år och glädjande nog har den ökat särskilt mycket för invandrarna.

Risk för överhettning är det inte längre, men inte heller för massarbetslöshet. Många småföretag har mer att göra än de hinner med. Nu lovar Ringholm dem även sänkta skatter. Kommunerna behöver fortfarande mycket folk och får nästa år en anställningsrabatt värd cirka 2,8 miljarder av staten. Arbetsgivaravgiften sänks och för nyanställningar tas avgiften helt bort under ett år. Det kan ge 20 000 nya jobb, enligt Kommunförbundet, som vill att satsningen permanentas.

Förhoppningsvis lyssnar de offentliga arbetsgivarna på Kommunals ordförande Ylva Thörn och använder rabatten till att erbjuda heltidsjobb, inte minst nu när förbundet och LO fått socialdemokraterna med sig på en lag om rätt till heltid. Och förhoppningsvis inser Bosse Ringholm att pengarna behövs även efter 2003.

Hushållen får det också bättre nästa år. Skattesänkningar, höjd
a-kassa, högkostnadsskydd i tandvården, lägre fastighetsskatt, maxtaxa i barnomsorgen och låga räntor ger ökad köpkraft på runt fyra-fem procent. Det är en ovanligt generös budget, som kommer att ligga fast, enligt finansministern i Västerås.

Kommer vi då att spara allt av rädsla för terrorister? Troligen inte. Hushållens förtroende för den egna ekonomin har inte påverkats i någon större utsträckning av terrordåden. Optimisterna leder fortfarande över pessimisterna. Och detta ger ekonomin en viktig skjuts i rätt riktning. Det finns ljusglimtar i höstmörkret.