För tredje gången har Kommunalarbetaren frågat Kommunals lokala organisationer om hur lönerna sätts och om medlemsopinionen.

Förra året fördelades för första gången alla pengar i lönepotten lokalt ute i kommuner och landsting. Det var det tredje och sista året på Löneavtal 98. Det föreskrev att lönesättningen nu skulle vara ”differentierad efter individuella eller andra grunder”.

Arbetets ”svårighetsgrad” samt arbetstagarens ”prestation och duglighet” skulle bestämma löneutvecklingen för den enskilde.

Arbetsgivarna och facket var överens om att lönesättningen skulle vara ett viktigt medel för de kommunala arbetsgivarna att nå sina verksamhetsmål.

Bland Kommunals medlemsgrupper har det dock hela tiden funnits skilda meningar om det här med individuella löner. Motståndarna har varnat för godtycke och att individuella lönerna sår splittring.

Förespråkare hävdar att lönesättning efter de nya principerna kan ge bättre och rättvisare löneutveckling.

Kritiken från Kommunal har främst riktat in sig på arbetsgivare som infört individuella löner över huvudet på de berörda medlemmarna. Facket vill tillsammans med arbetsgivarna träffa lokala överenskommelser om hur individuell lönesättning konkret ska gå till.

Det har nu gått åtskilliga år sedan individuella löner gjorde sitt intåg i Kommunals centrala löneavtal med kommuner och landsting. Men det går fortfarande trögt med att förankra dem visar vår undersökning.

Bara en minoritet av ordförandena säger att lönerna förra året i huvudsak sattes efter bedömningar av individernas arbetsresultat och/eller förmåga.

Lönesättning efter yrke och arbetade år, som förr, är nästan lika vanligt idag.

Ja, var fjärde svarar att de flesta medlemmar fick lika stor lönehöjning förra året. I år tror ännu fler att det blir efter den modellen.

Trots att undersökningen gjordes i oktober var många inte klara med årets löneförhandlingar. Så uppgifterna om vad som blir resultatet i år är mer osäkert. Men betydligt färre tror att lönesättningen i år blir efter den individuella modellen jämfört med 2000.

En orsak till minskad individuell lönesättning i år är att medlemmarna vill ha ut sina höjda löner, de vill inte vänta. På många håll kom löneförhandlingarna igång först efter sommaren.

På väldigt många håll finns det också kritik mot hur de individuella lönerna fungerat i praktiken.

Bara fyra av tio ordförande säger att de har överenskommelser med arbetsgivaren om individuell lönesättning som täcker de flesta medlemmarna.

Men lönesättning är ändå individuell på många håll , hela 25 procent, trots att överenskommelse saknas.

Kommunalarnas stöd till en utveckling mot mer individuell lönesättning verkar idag svag på de flesta håll. Bara 16 procent säger att medlemmarna är positiva.

Eftersom vi 1998 och 1999 gjorde en likadan undersökning kan vi konstatera att den positiva opinionen inte har växt. Tvärtom de kritiska verkar bli fler med åren.

Som framgår av sammanställningen nedan finns det en klar trend mot färre tveksamma och fler negativa.

Vad tycker dina medlemmar om mer av individuell lönesättning?

	De flesta är…	1998	1999	2001
	…tveksamma	51%	50%	43%
	…negativa	27%	34%	38%
	…positiva	16%	14%	16%
	…har ingen åsikt	6%	2%	3%

I sektioner med huvudsakligen landstingsanställda, sjukvården, väger det mer jämnt. Men så många som hälften där anser att opinionen är tveksam.

Vad tror cheferna?

Den här gången har vi även frågat ordförandena vad de tror att motparten, chefer och styrande politiker tycker.

Här är bilden en annan:

• Två av tre ordförande som svarat tror att chefer och styrande politiker är positiva.

• Nästan var tredje tror att cheferna är tveksamma eller rent av negativa.

Hur bedömer du opinionen bland…

	De flesta…	…chefer	…styrande politiker
	…är tveksamma	22%	8%
	…är negativa	9%	2%
	…är positiva	64%	64%
	…har ingen åsikt	5%	26%

Vad de styrande politikerna anser om individuella löner är dock många ordförande tveksamma till. Mer än hälften ”vet ej”. Av dem som svarat tror många att de flesta politikerna inte direkt har någon åsikt i frågan.

Många tveksamma chefer och vaga politiker kan vara några av flera förklaringar till att individuella löner inte fått mer vind i ryggen.

Vi frågade sektionsordförandena…

	Hur sätts i huvudsak lönen hos er?	2000	2001
	Lika stor höjning för de flesta	25%	30%
	Efter yrkesgrupp, ibland också arbetad tid	33%	30%
	Efter bedömning av individens arbetsresultat och /eller personlig förmåga	41%	31%
	Vet ej-oklart	5%	10%

De svarande fick kryssa för fler än ett alternativ. Därför är summan över 100%.