Väljarsympatierna för Socialdemokraterna håller i sig.

Borgerliga skribenter förklarar det med att folk alltid sluter upp bakom en regering vid yttre hot. Nu är det visserligen helt fel vilket historien många gångar har visat, så naturligtvis har väljarna i stället upptäckt att det behövs en regeringsduglig ledning vid kriser.

Blotta tanken på att Ebba Busch och Jimmie Åkesson skulle sköta coronabekämpningen får många att slå bakut.

Men för Socialdemokraterna kommer en avgörande tid efter pandemin.

Politikens ansvar för det totala misslyckandet att skydda våra äldre måste få konsekvenser.

Coronapandemin är en förödande katastrof. Tusentals döda har skördats för att vi har misslyckats med att skydda våra äldre.

I ett av världens rikaste länder skulle det inte ha behövt ske. Det är ett totalt och fruktansvärt misslyckande.

Det är en katastrof vi upplever, en djupt gående katastrof. Den visar vårt totala misslyckande och det måste få konsekvenser.

I Ekots söndagsintervju betonade statsepidemiolog Anders Tegnell att nedmonteringen av äldreomsorgen  har pågått under lång tid och inte var beslutad av Folkhälsomyndigheten.

Han har rätt. Det är politikernas ansvar att situationen under en lång rad av år har försämrat.

* ÄDEL-reformen infördes i början av 1990-talet och innebar att ansvaret för äldreomsorgen lades över på kommunerna. I kombination med kommande nedskärningar blev det en förödande reform.

* På 1980-talet gick varje personal inom hemtjänsten till i snitt fyra äldre per dag. I dag är den siffran tolv äldre per dag.

* När långvårdsinrättningarna lades ned bodde fler äldre med sämre hälsa kvar i bostaden vilket ger att hemtjänstpersonal i dag möter fler multisjuka äldre i sitt arbete.

* Den extremt höga arbetstakten skapar en stor personalomsättning vilket innebär att kompetensen försvinner.

* Uppluckrade anställningsförhållanden gör att fler timanställda nu arbetar inom äldreomsorgen, vilket gör att de inte kan sjukskriva sig på samma villkor som fast anställda. Det har, ser vi nu, ökat smittspridningen.

* Första linjens chefer inom äldreomsorgen har fått allt fler underställda. I dag kan en chef vara arbetsledare för 60-70 personer. Det finns exempel med över hundra medarbetare under en enda chef. Även detta har lett till ökad personalomsättning och förlorad kompetens.

* Långtgående privatiseringar av skattefinansierad äldreomsorg har konstruerats så att företagen gör allt större vinster ju mer de skär ned.

* Det främsta skälet till att vi i dag har en äldrevård där vi misslyckats skydda våra äldre från sjukdom och död är dock de massiva nedskärningar som har genomförts.

När vi en dag har kommit ur pandemin, begravt de tusentals döda som vi offrade för att kunna spara in pengar och sänka skatterna har Socialdemokraterna inte längre något val.

Socialdemokraterna måste förklara att de vill återuppbygga ett samhälle där något liknande inte får ske igen. Då finns inget utrymme för att acceptera Centerns fanatiska nyliberalism.

Centern och Liberalerna vill undanta fem personer från  turordningsreglerna i Las, lagen om anställningsskydd, och ge arbetsgivare med färre än femton anställda rätt att säga upp medarbetare godtyckligt.

Samtidigt vill de upphäva fackens rätt att ogiltigförklara en godtycklig uppsägning under utredningstiden. Om arbetsgivaren vill säga upp dig är det alltså bara att ta ditt pick och pack och gå.

Ingen tillåts agera, enligt det förslag Centern och Liberalerna vill driva igenom.

Dessa extrema förändringar kommer att göra det ännu svårare för anställda att stanna hemma när de är sjuka. Arbetsgivaren kan ju då bara säga upp dem.

Förutom att de anställda kommer att leva med ännu större daglig osäkerhet kommer därmed ännu fler äldre att dö vid nästa pandemi. 

Strax innan pandemin drog in över vårt land föreslog Centern också att staten borde införa ett ”Äldre-rut”, där vi i stället för att satsa på en bra omsorg för alla inför ett system där rika äldre ska få köpa sig extra omsorg från undersköterskor och hemtjänst, och resten ska få nöja sig med en basnivå.                

Liksom Centerns tidigare förslag skulle även detta innebära ett robust kliv mot det rika Sveriges nya ättestupa för de fattiga.

Socialdemokraterna har ingenting här att göra.

Absolut ingenting.

Tar Socialdemokraterna åter på sig utförarens roll och återigen i regeringsställning driver igenom denna Centerns Och mittens förödande politik blir det Socialdemokratins död.

Men naturligtvis ser dock även Socialdemokraterna detta kommande hot.

Åtminstone borde de se det. Och troligen, i takt med att dödssiffran stiger och Centern slänger ur sig sina förödande förslag bevittnar vi just nu i stället januariavtalets slutgiltiga sammanbrott. 

Det behöver inte betyda regeringens avgång och extra val men en omförhandling om förutsättningarna för regeringen Löfven att fortsätta regera är en fullständig självklarhet. Om Centern säger nej till en sådan omförhandling är januariavtalet dött.

Socialdemokraterna måste ställa krav på en linje som undviker att vi offrar delar av befolkningen på nyliberalismens altare.

Människor dör. Det är allvar.