Försvarets anställda har ställts inför ultimatum: Tacka ja till de nya kraven på utlandstjänstgöring — annars hotar uppsägning.
– Vi känner oss helt överkörda, säger Lars Fresker, ordförande för Officersförbundet.

Samtliga svenska förband skulle på fredagen redovisa för Försvarsmaktens högkvarter hur många personer som skrivit under de nya anställningskontrakten där obligatorisk utlandstjänstgöring ingår. Kontrakten gäller samtliga 25 000 anställda.

De anställda hade måndagen som sista svarsdag.

Från arbetsgivarens sida är kraven tydliga: Skriver du inte på riskerar du att avskedas.

Vid Försvarsmakten i Blekinge exempelvis riskerar 137 anställda att bli uppsagda. Orsaken är att de tackat nej till eller inte svarat på frågan om de accepterar att tjänstgöra utomlands, skriver Blekinge Läns Tidning.

Lars Fresker är mycket kritisk till hur saken har hanterats av Försvarsmakten och tycker att den allvarligaste biten är att medlemmarna inte vet vad de skriver på.

– Detaljer kring hur ofta man ska resa ut och eventuella undantag gällande småbarn eller sjukdom är inte klara. Det finns en stor oro bland medlemmarna, säger han.

Per-Olof Stålesjö, personaldirektör på Försvarsmakten, tycker att de grova regler som finns borde vara tillräckliga.

De generella reglerna säger sex månader utomlands och sedan minst 18 månader på hemmaplan innan det kan bli dags för nästa utlandsuppdrag, enligt Stålesjö.

Detta gäller samtliga yrkesgrupper inom försvaret.

– Det finns ju grupper som ekonomer, löneadministratörer som vi inte förstår varför de ska omfattas av det här. Ska de sitta i Afghanistan och betala ut löner, frågar sig Lars Fresker.

Enligt Per-Olof Stålesjö är det en solidaritetstanke att alla ska vara beredda att ge sig i väg, officerare såväl som jurister och ekonomer.

– Kan man inte godta det här då får man fundera på om Försvarsmakten är rätt ställe att vara anställd på, säger han.

TT: Det låter som en tuff linje?

– Jag är medveten om att enskilda medarbetare kan tycka att detta är ett tufft tillvägagångssätt. Men samtidigt finns det ett incitament för oss att hantera det här på ett bra och smidigt sätt för att inte förlora kompetent personal, säger Per-Olof Stålesjö.

De flesta försvarsanställda verkar säga ja till kravet på utlandstjänstgöring. Det visar nedslag på regementen där sammanställningar görs för att sändas till Högkvarteret i dag.

På Skaraborgs regemente i Skövde säger 578 ja och 21 nej och på Trängregementet i samma stad säger 219 ja och 5 nej.

På Norrbottens regemente, I 19, har 738 av 767 sagt ja och vid Södra Skånska regementet, P 7, har 90 procent svarat ja. Även vid flygflottiljen F 21 har en övervägande andel av de anställda sagt ja.

På Göta ingenjörregemente, Ing 2, har 11 av 307 fast anställda svarat nej och på Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec, har 2 av 58 fast anställda sagt nej.

På F 17 i Ronneby har också det stora flertalet, 532, sagt ja och Kent Löving, informationschef vid flygflottiljen är inte överraskad.

– Som en fackrepresentant sade: ”Vi är inte bara löntagare, vi är låntagare”, säger han.

Flera på regementet har inte svarat alls.

– Vi kommer att sända ut nya brev och ge möjlighet att svara till 30 september, säger Kent Löving.

Från garnisonen i Halmstad var det övervägande ja till de nya kraven. Vid Militärhögskolan har alla 60 tillsvidareanställda accepterat det nya kontraktet. På LV 6 svarade 339 ja och sex nej och på Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) svarade 272 ja och tio nej.