SKL beredda att diskutera extra lönelyft
Heléne Fritzon. Foto: SKL
– Vi är överens med Kommunal om att undersköterskorna är oerhört viktiga för välfärden och en grupp som på alla sätt måste prioriteras. Heléne Fritzon (S), SKL:s förhandlingsledare, är nu beredd att på allvar diskutera extra pengar till undersköterskorna.
I inledningen av avtalsrörelsen mellan Kommunal och arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har parterna gått på konfrontation. Vår motpart har aldrig varit så aggressiv, har Kommunal hävdat.
Kommunals bud är de högsta av alla, vi håller oss till märket, är ett tidigare uttalande av Heléne Fritzon, som är ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation och tillvardags kommunalråd i Kristianstad.
Till tidningen Arbetet uttrycker hon nu en stor förståelse för Kommunals krav om extra lönelyft för undersköterskorna.
– Det finns ett tryck, inte bara från Kommunal, utan också från det omgivande samhället att undersköterskorna är viktiga för omsorgen.
Heléne Fritzon anstränger sig också för att lämna det skyttegravskrig som SKL hamnat i mot sin största motpart Kommunal. Hon säger:
– Just nu är tonläget lite högt, men vi har sedan lång tid tillbaka ett mycket bra samarbete med Kommunal kring verksamhetsfrågorna. Det senaste gäller arbetet för fler heltidstjänster.
– Jag vill gärna säga det, eftersom vi i grunden har ett väldigt bra utgångsläge för förhandlingarna.
Inte heller det grundläggande kravet på sifferlösa avtal, som är ett av SKL:s tre mål i avtalsrörelsen, är hugget i sten.
– Jag har största respekt för att Kommunal har en annan uppfattning. Det blir en av de frågor som vi först kommer att sätta oss ner och resonera om.
– Jag tror att vi kan föra ett bra samtal om det.
Det närmande mellan parterna som SKL:s förhandlingsledning nu tar initiativet till sker utifrån en arbetsgivarposition som är väldigt långt ifrån LO-fackens ståndpunkter. Arbetsgivarna önskar sig långa avtalsperioder eller avtal som löper tillsvidare utan centralt bestämda löneökningar. Enligt SKL stärker sifferlösa avtal den lokala lönebildningen.
– Ambitionen är att öka den enskildes inflytande och möjligheter att påverka sin lön. Det är utgångspunkten när vi inte vill ha en centralt satt siffra i Stockholm som sedan bara skrivs in lokalt.
Kommunal har i sitt bud traditionsenligt följt facken inom industrins krav, som är löneökningar på 2,8 procent. Därutöver vill man ha en särskild satsning på de 130 000 undersköterskorna. De ska 400 kronor extra i månaden utöver de 660 som Kommunal kräver för alla.
Heléne Fritzon säger att förhandlarna på SKL i första hand inväntar märket för löneökningarnas storlek, som sätts av den konkurrensutsatta industrin, innan de går in i några diskussioner om löneökningarna.
Hon understryker också hur nöjda tjänstemännens och akademikernas fack är med de sifferlösa avtalen. Både de två lärarförbunden och Vårdförbundet har förlängt avtalen långt innan avtalsrörelsen inletts.
– De har inte diskuskuterat något annat än sifferlösa avtal. Vi har under 2000-talet sett en allt större uppslutning bakom dem, men jag har största respekt för att Kommunal har en annan uppfattning.
Tjänstemän och Akademiker har med de sifferlösa avtalen sprängt märket visar statistiken. År 2014, när märket var 2,1 procent, landade Kommunals medlemmar på 2 procent, medan Vision och SRR kunde plocka ut 3 procent, sjuksköterskorna 4 och lärarna 5 eller mer.
– Vi inväntar märket och utgår från detta. Därutöver har vi en hög tilltro till lokal lönebildning.
– Sedan är det svårt att jämföra olika grupper med varandra. Min bedömning är att vi är överens med Kommunal om att undersköterskorna är oerhört viktiga för välfärden och en grupp som på alla sätt måste prioriteras.
LÄS OCKSÅ:
