EU tar ett fastare grepp om lönebildningen. Samtidigt som ett stort sysselsättningspaket presenterades rekommenderade unionen att länderna skulle införa en minimilön. 
Det är en frontalkrock med den svenska modellen.

– Det är en oroväckande utveckling, säger Per Hilmersson chef för det fackliga Brysselkontoret.

I går, onsdag, presenterade EU-kommissionen ett stort sysselsättningspaket. Målet är ett skapa 20 miljoner nya jobb fram till 2020. Detta ska göras bland annat genom att införa en grön skatteväxling, ge anställningsstöd till företag och öka rörligheten på arbetsmarknaden.

I förslaget har EU-kommissionen också synpunkter på lönebildningen.

Bland annat rekommenderar EU att införa en minimilön.

När kommissionären László Andor presenterade förslaget sa han att det var viktigt att de sämst betalda skulle kunna leva på sin lön.

Enligt Per Hilmersson är det ett budskap som främst är riktat mot Tyskland. 
Tyskland har inte haft några reallöneökningar de senaste elva åren, vilket har gjort att Sydeuropeiska länder har haft svårt att klara konkurrensen med den tyska industrin. I Tyskland, som inte heller har någon lagstadgad minimilön, jobbar var femte person inom vad som kan betecknas som en låglönesektor.

Ett införande av en minimilön skulle troligen öka lönekostnaderna i landet. Det skulle ge länder som Spanien och Italien en konkurrensfördel och deras ekonomi skulle kunna förstärkas.

Att EU allt oftare talar om en minimilön gör det allt tydligare att den svenska modellen för lönebildning är på kollisionskurs mot unionens synesätt. I Sverige och de övriga skandinaviska länderna, samt Tyskland, Österrike och Italien blandar sig staten inte igenom att sätta lagstadgade lägstalöner. I de övriga länderna gör staterna sådana regleringar och det är den normen som EU nu framhåller.

– Jag tolkar det som att man förespråkar ett system för minimilöner i samtliga medlemsländer, säger Per Hilmersson.

Någon omedelbar fara för att EU ska tvinga Sverige att införa minimilöner är det dock inte.

Det jobbpaket som presenterade i går är inte ett lagförslag utan endast ett meddelande.

EU pekar ut en riktning för hur de vill att arbetsmarknaden ska utvecklas. Enskilda länder som Sverige behöver alltså inte följa rekommendationer och till vår fördel talar att många omfattas av kollektivavtal. Det gör att pressen att införa minimilön minskar.

Samtidigt innebär gårdagens förslag att det blir allt tydligare att unionen vill ta ett fastare grepp om lönebildningen. 
Genom att uttala sin åsikt om minimilöner skapar EU ett tryck mot de länder som har ett system som avviker från Europanormen.

– Det är ett naturligt steg vidare för EU-kommissionen, säger Per Hilmersson.

Han syftar på att de nyligen införts gemensamma regler för hur länderna får sköta sin ekonomi.

Nu verkar blickarna vara riktade mot arbetsmarknaden.

Fakta

Jobbpaketet

20 miljoner nya jobb fram till 2020 hoppas EU-kommissionen skapa med det sitt nya sysselsättningspaket. Framtidsbranscherna där flest jobb skapas tros bli miljö- och energisektorn, vård-omsorg samt IT. Förslagen är att göra en grön skatteväxling, ge anställningsstöd samt hjälpa nybildade företag. Dessutom föreslås utbildningssatsningar. Nya regler ska göra det enklare och mer attraktivt att ta jobb i andra länder. Unionen vill dessutom noggrannare övervaka vilka arbetsmarknadsreformer länderna införa och rekommenderar att använda sig av minimilöner. Europafacket anser att jobbpaketet är otillräckligt och inte skapar fasta jobb utan leder till fler tillfälliga anställningar.

Arbetslösheten i EU är i dag drygt 10 procent.

Källa: EU-kommissionen och Europafacket