Crister Enander hittar en ny sorts manlighet i ett urval nyutkomna självbiografiska böcker. ”Idag kan dessa manliga medelålders författare skriva om känslor på ett sätt som män inte gjort tidigare, de har repat mod att våga berätta om tillkortakommanden och nederlag, om rädsla och mindrevärdeskänslor, om omogna tankar och barnsliga reaktioner, om förluster och osäkerhet. Han hittar också en tydlig föregångare till denna trend i sjuttiotalets kvinnliga självbekännelser.
(1)
