När Arne Bingström, regionalt skyddsombud på Gotland, talar om omoderna arbetsmiljöer är det ingen överdrift. En kyrkovaktmästare kan arbeta i lokaler från 1300-talet.

 

Kyrkogården vid Othem kyrka på Gotland är fridfull, med fasaner som ropar i buskarna. Men som regionalt skyddsombud ser Arne Bingström genast faror. Han noterar flera gravstenar som inte är fastdubbade i sockeln, och riskerar att välta.

Ojämna stengolv. Ljuskronor högt upp i taket. Gamla klocktorn där klockaren måste klättra upp på stege för att smörja.

Under 35 år av arbetsmiljöarbete inom Kommunal, varav de tio senaste som regionalt skyddsombud, har Arne Bingström sett det mesta. För några veckor sedan tilldelades han LO-distriktets arbetsmiljöpris 2009 för sitt ”gedigna skyddsarbete på bondgårdar och kyrkogårdar”.

Som arbetsmiljöer betraktade är de gamla kyrkorna på Gotland speciella.

– Det är ett arv vi förvaltar, säger Arne Billström. Man kan inte gå in och sätta upp räcken var som helst. Allt kräver tillstånd. Mina medlemmar får stå ut med mycket.

Ensamarbete
Svårigheterna förstärks av att klockare och kyrkvaktmästare ofta arbetar ensamma. I Garda församling sköter en klockare fem kyrkogårdar.

Steg för steg, i takt med att kyrkorna renoveras, har ändå arbetsmiljön blivit säkrare. Maskinparken har förnyats, hissanordningar sänker ner tunga takkronor, och gravarna grävs numera oftast med maskin.

– Men fortfarande är gravgrävandet mycket farligt, säger Arne Bingström. Det mest riksfyllda momentet är när du ska ner i gropen och ta bort ”stämpen” alltså det ”foder” som väggarna stabiliseras med.

– Risken är att kanterna rasar. Vill det sig illa kan lådan med jordmassorna, som står bredvid graven, glida ner.

Utbredd mobbning
Just så omkom en 43-årig anställd i Skåne, en olycka som ledde till att kyrkoherden och kyrkorådets ordförande i januari i år dömdes för arbetsmiljöbrott.

De fysiska riskerna till trots har Arne Bingströms arbete inom kyrkan framför allt handlat om knepiga personalärenden. Den psykosociala miljön är dålig, mobbningen utbredd. När Arne Bingström studerade på Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet gjorde han ett specialarbete om arbetsmiljön i Visby stift som beskriver detta.

– På utbildningen talade jag med skyddsombud från hela landet, och de hade samma erfarenheter. Man kan tycka att de som väljer att arbeta inom kyrkan borde vara snälla, men det är tvärtom.

Inom jordbruket, Arne Bingströms andra arbetsområde, dominerar i stället de fysiska riskerna. I förra veckan redovisade Arbetsmiljöverket dystra siffror från inspektioner av 1  300 svenska jordbruk. Vid sju av tio fanns brister i arbetsmiljön – och de var ofta allvarliga. Jordbruket är den bransch där flest omkommer i förhållande till antalet sysselsatta.

– Maskinerna har blivit mycket bättre, men fortfarande är maskinsäkerheten dålig, intygar Arne Bingström. Ett exempel är att skydd ibland fattas vid kraftöverföringen från traktor till höpress eller hövändare.

I en bransch där företagen är små blir det regionala skyddsombudet extra viktigt. Lantarbetaren är kanske den enda anställda på gården, och då är det svårt att säga ifrån.

Gratis rådgivning
Arne Bingström brukar bli väl bemött när han kommer på skyddsrond. För jordbrukaren är skyddsombudet en möjlighet att få gratis rådgivning om arbetsmiljön.

– Skräckexempel finns, men de flesta har jädra bra ordning på sina gårdar, säger Arne Bingström, som trots olycksstatistiken ser en positiv utveckling.

– De små och de vanskötta gårdarna försvinner. De klarar inte ekonomin. Gårdarna blir färre och större, och det brukar betyda bättre personalutrymmen och arbetsmiljö.

Även intresset för ekologisk odling är bra ur arbetsmiljösynpunkt, hävdar Arne Bingström. De anställda slipper ju hantera gifter, och gårdarna sköts ofta väl.

Arne Bingströms första råd till nya och oerfarna skyddsombud är att vara ödmjuk och noggrann. Det andra är att utbilda sig. Både LO och det egna förbundet hjälper till med det. Arbetsmiljöhögskolan i Lund var ”kanonbra.”

– Arbetsmiljö är det roligaste fackliga arbetet, säger Arne Bingström. Du får se konkreta resultat. Och till skillnad från dem som förhandlar om ersättningar kan du få en dunk i ryggen när det går bra.

 

 

FAKTA / Farliga yrken

  • Sveriges farligaste jobb finns på landet. Varje år omkommer mellan 10 och 15 personer på lantgårdarna. Jord- och skogsbruk står för en femtedel av alla arbetsrelaterade dödsolyckor.
  • En fjärdedel av arbetsolyckorna inom jordbruket inträffar vid djurhantering. Det handlar om stångningar, sparkar, tramp- och klämolyckor.
  • Ensamarbete är en av de största riskfaktorerna i skogen, där själva trädet är största faran. Olycksoffret blir slaget eller klämt av fallande träd.