Invandring kan leda till lägre löneökningar för personer födda i Sverige – men framförallt om invandrarna kommer från Norden. Det visar en ny stor studie av migrationens effekter på svensk arbetsmarknad.

Mattias Engdahl, nationalekonom vid Uppsala Universitet, har på uppdrag av den statliga Delegationen för migrationsstudier (Delmi) undersökt hur invandring påverkar den infödda befolkningens sysselsättning och löner.

– De som främst kan påverkas negativt är de svenskar som enbart har gymnasieutbildning och lägst löner. En intressant sak är att detta främst är en följd av invandringen från Norden – inte flyktinginvandring från låg- och medelinkomstländer, säger Mattias Engdahl.

Sedan tidigare är det känt att invandrare från utomeuropeiska länder har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

– Att invandrare från Norden påverkar de inrikes födda mer beror antagligen på att de i högre grad ses som ”substitut”, det vill säga att de konkurrerar med och anses kunna ersätta de inrikes födda, säger Engdahl.

Han har studerat perioden 1995-2005 och delat in befolkningen i olika grupper baserat på utbildning och erfarenhet.

Beräkningarna i rapporten visar att en 10-procentig ökning av antalet utrikes födda i en viss grupp kan leda till att lönen blir 3 procent lägre för personer födda i Sverige än den annars skulle ha varit.  På samma sätt skulle sysselsättningsgraden sjunka med 1,3 procent.

– Men jag har fokuserat på kortsiktiga effekter. På längre sikt kan dynamiska effekter leda till andra utfall när människor anpassar sig till den nya situationen, säger Mattias Engdahl.

Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi, välkomnar studien.

– Det här är ett viktigt forskningsområde och vi behöver fler studier i Sverige av det här slaget. Rapporten handlar om perioden 1995-2005. Det innebär att eventuella effekter av EU-utvidgningen 2004 inte finns med, så det vore intressant att få veta om invandring från andra EU-länder har samma effekt som den från Norden, säger Mats Hammarstedt.

Läs hela rapporten här.