I november 2021 gjorde LO en kontroversiell omsvängning gällande nya las.

Man antog då den överenskommelse om anställningsskydd och omställningsstöd som tecknats mellan Svenskt Näringsliv, PTK och LO-förbunden Kommunal och IF Metall hösten 2020.

Det betydde i sak att LO avsåg att bli en part i det nya huvudavtalet, men att varje enskilt LO-förbund själva får avgöra om man väljer att ansluta sig.

Under måndagen berättade HRF att man som tredje LO-förbund tagit ett principbeslut om att göra just detta.

– Det här avtalet stärker parternas makt över arbetsmarknaden och minskar politikens. Att ansluta HRF är det bästa för förbundets medlemmar, säger HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt i ett pressmeddelande.

Ej enhälligt beslut i HRF:s styrelse

Enligt Ackholt var beslutet i förbundsstyrelsen inte enhälligt.

HRF:s avtalssekreterare Per Persson kommenterar fördelarna med avtalet.

– Syftet var att få till ett avtal som ger tryggare anställningar och bättre omställning än vad lagen om anställningsskydd ger. Januariavtalet hotade att förskjuta maktbalansen på arbetsmarknaden, så förhandlingen har skett med kniven mot strupen för fackföreningsrörelsen. Trots det har LO och PTK lyckats förhandla fram ett avtal som på det hela taget är riktigt bra. Men vi har naturligtvis också fått offra saker, så är det alltid, skriver han i en skriftlig kommentar.

Konsekvens av Januariavtalet

Förhandlingarna om en förändrad arbetsrätt mellan fack och arbetsgivare var en konsekvens av en punkt i det numer brutna Januariavtalet mellan S, MP, C och L.

C och L hade som krav att ändra arbetsrätten för att släppa fram Stefan Löfven som statsminister efter valet 2018.

Riksdagen ska under våren ta beslut om ändringar i arbetsrätten som är en förutsättning för att det nya huvudavtalet mellan parterna ska börja gälla. Det finns en bred majoritet för parternas förslag på lagändringar.