Resursstarka föräldrar är föräldralediga längst, och det faktum att pappor tar ut mer föräldraledighet innebär inte att mammor tar ut mindre, enligt en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).
– Vi kan konstatera att föräldraförsäkringen är både mer ojämlik och mer ojämställd än vi trott tidigare, säger Ann-Zofie Duvander som skrivit rapporten.

Föräldraförsäkringen kan utnyttjas väldigt flexibelt. Det upplevs som positivt av många föräldrar, men skapar också stora skillnader i hur ledigheten och ersättningen används.

Försäkringskassans statistik visar bara hur föräldrapenningen tas ut, men eftersom föräldrarna kan vara hemma från jobbet även utan ersättning, ger det en för grov bild av den faktiska ledigheten, konstaterar ISF.

– Vi behöver använda en betydligt mer nyanserad bild om vi ska kunna säga något om hur föräldraledigheten påverkar möjligheterna för kvinnor och män på arbetsmarknaden och jämlikheten i samhället, säger Ann-Zofie Duvander.

Genom att titta på antalet episoder som föräldrarna är lediga, i stället för att titta på ersättningen, konstaterar IFS att föräldrar är lediga betydligt längre än de får ersättning för. Kvinnor är uppskattningsvis hemma 77 veckor i genomsnitt fördelat på flera perioder under barnets första åtta år. De män som tar ut föräldraledighet är i genomsnitt hemma 25 veckor.

Trenden att männen tar ut en allt större andel av föräldrapenningdagarna, vilket Försäkringskassan redovisat i många år, innebär inte automatiskt att jämställdheten ökar. Kvinnor är nämligen ofta hemma längre utan ersättning.

– Det är tydligt att pappornas föräldraledighet ökar men det är inte alls tydligt att mammornas tid i hemmet skulle minska på samma sätt, säger Ann-Zofie Duvander.

Rapporten visar att män och kvinnor tar ungefär lika många ledighetsperioder, men att männens är betydligt kortare. Även det är en fråga om jämställdhet.

– Det betyder en helt annan sak om man är hemma ensam med barnen i flera månader, än om man använder föräldraledigheten till att förlänga semestern eller ta ledigt vid jul och skollov.

Allra längst ledighet tar högskoleutbildade föräldrar och de som har medelinkomster. Det är också de som tar flest ledighetsperioder och minst antal ersättningsdagar under sin ledighet. De som utnyttjar flexibiliteten i försäkringen minst är låginkomsttagarna.

– De som har resurser använder flexibiliteten i systemet. Det är ett jättetydligt resultat att de som inte sprider dagarna är de med låg inkomst eller ingen inkomst alls.

Men även de som tjänar allra mest är lediga kortare tid. En förklaring kan vara att de inte vill eller kan vara borta från sina jobb så länge.

– Det är inte så att alla vill maximera den lediga tiden. Det finns andra prioriteringar också, säger Ann-Zofie Duvander.

Försäkringskassan, som sköter föräldraförsäkringen, konstaterar att rapporten bekräftar bilden av att kvinnor och män använder försäkringen olika. Myndigheten kommer därför att genomföra en studie om förutsättningarna för kvinnor och män att kombinera familjeliv och arbetsliv. Den ska ge en fördjupad bild både av den faktiska frånvaron från arbetsmarknaden och hur män och kvinnor fördelar föräldraskapet och övriga sysslor i hemmet mellan sig. Studien ska vara klar i mitten av december.