Socialdemokraternas Carin Jämtin har avfärdat förslag om att införa valfrihet inom komvux och svenska för invandrare. Det är ett historielöst perspektiv som drabbar kvalitetsutvecklingen i insatserna.

Under 1800-talet förbättrades Sverige. Industrialiseringen ökade levnadsstandarden. Reformer möjliggjorde för arbetare och hantverkare att starta butiker och verkstäder. Den allmänna folkskolan byggdes ut och folkbildningen ökade.

I efterhand associerar många perioden med framväxten av folkrörelserna, däribland grundandet av ABF år 1912. Men faktum är att folkbildningen också växte fram i företagsamheten, med verksamheter som finns kvar än i dag.

Hermods AB grundades redan 1898. Eftersom företaget erbjöd brevkurser kunde även personer på landsbygden ta del av utbildningen. Under decennierna som följde läste hundratusentals svenskar upp realskole- ­eller studentexamen i företagets regi. Liknande verksamhet bedrivs också av NTI-skolan, som grundades av den svenskrumänske skolentreprenören Mikael Elias.

I dag ägs både Hermods och NTI-skolan av Academedia-koncernen. Under de senaste åren har det skett en konsolidering på utbildningsmarknaden.

En fördel med en sådan utveckling är ett aktivt ägarskap, som i Academedias fall innebär ett systematiskt kvalitetsarbete med öppna redovisningar.

När den offentligt finansierade kommunala vuxenutbildningen (komvux) inrättades år 1968 ökade utbildningsmöjligheterna. Samtidigt förändrades synen på vuxenutbildning. Tillgången på offentliga resurser och antalet lediga platser ställdes i centrum, i stället för den enskildes utbildningsval eller företagens utbildningsbehov.

Med åren har andelen företag som anordnar komvux ökat. Men andelen egenregi i kommunernas komvux uppgår i dag till 85 procent i genomsnitt. Egenmakten att själv välja utbildningsanordnare är därmed en omöjlighet i många kommuner. Dessutom har kvalitetsutvecklingen i vuxenutbildningssystemet hämmats av klumpigt utformade upphandlingar, som prioriterar lägsta kostnad före resultat. Vid sidan av detta har deltagandet i folkrörelsernas studiecirklar haft en avtagande trend under flera decennier.

För en modern folkbildning finns det dock hopp. Allt fler kommuner inför valfrihetssystem inom komvux, som smälter samman det bästa av lärdomarna från de olika hörnen av utbildningsväsendet. Företag och folkrörelser kan sida vid sida erbjuda folkbildning, där fokus ligger på kvalitet snarare än prispress nedåt.

I Nacka kommun kombineras kundvalssystemet med en generös antagning till komvux, där alla som vill får läsa vidare. Av deltagarna får hela 89 procent ett arbete efteråt. De goda resultaten innebär att investeringen i vuxenutbildningen går att räkna hem genom lägre behov av försörjningsstöd.

Även Australien har infört valfrihets­system inom såväl språk- som vuxen­utbildning. Ett program riktar sig särskilt till invandrare med kort utbildning och låga språkkunskaper. Genom en särskild språk- och matematikutbildning har över 60 procent av dem med lägst förkunskaper fått arbete, vilket kan jämföras med 20 procents sysselsättning bland motsvarande grupp i Sverige.

Den australiska valfrihetsmodellen inom utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser har införts, behållits och utvecklats under såväl liberala som socialdemokratiska regeringar. Även den svenska socialdemokratin borde ställa sig positiv till välfärdssystem som höjer kvaliteten och stärker egenmakten.

Li JanssonLi_Janssonalmega
Ansvarig för branschfrågor, Almega Utbildningsföretagen