– Företagarna efterlyser mer information och utbildning, berättar Christer Johansson som har intervjuat östgötar som fått starta eget-bidrag. För många kom det som en överraskning hur djupt ett förtagande griper in i hela livssituationen.
 

Starta eget-bidrag kan ge jobb och fotfäste. Men långt ifrån alltid blir livet lyckligt, inte ens bland dem som kan hålla firman flytande, konstaterar forskaren Christer Johansson.

Christer Johansson kunde själv ha tagit vägen in i företagandet med hjälp av bidrag. Efter två år som metallare blev han 1989 uppsagd när företaget han jobbade på köptes upp av en konkurrent.

En del av de uppsagda valde att pluggade vidare, andra startade eget med statliga bidrag och ytterligare andra sökte nya jobb.

Christer Johansson valde studier som nu lett fram till en doktorsavhandling om just starta eget-bidrag.

– Många förväntar sig att jobb alltid ska finnas. De blir företagare först när situationen ställs på sin spets, säger han.

Svår omställning
Många bidragsföretagare kan alltså ses som ”ofrivilligt frivilliga” företagare eller ”nödvändighetsentreprenörer”, som Christer Johansson också kallar dem. Det startar med helt andra förutsättningar jämfört med dem som driver en företagsidé.

– Dessa förädlar en idé som redan ligger vilande hos dem. Men arbetslösa som startar eget med bidrag har ofta ingen sådan handlingsberedskap.

Och omställningen kan bli stor.

– Har man tidigare haft ett inrutat arbete i 20 till 30 år kan det bli en dramatisk omställning. Man kanske måste jobba mycket en dag och mindre en annan.

– Kvällarna kan gå åt till att sköta administration och skriva fakturor. Då påverkas inte bara den egna fritiden utan hela familjens liv.

För en del slutar det med en etablerad vinstdrivande firma, för andra i sjukskrivning och psykisk och fysisk utbrändhet.

Nedläggning inter alltid ett misslyckande

Men om företaget lyckas etablera sig är bara en sida av saken. Christer Johansson har intervjuat två grupper med tidigare arbetslösa som fick starta eget-bidrag i Östergötland 1995: de som fortfarande driver sin firma – och de som har lagt ned.

– Sett till hela deras livssituation kan man dela in dem i sex typfall. De flesta får det att fungera på olika sätt, men bara för att man fortfarande har ett aktivt företag är inte det nödvändigtvis samma sak som att ha lyckats.

Samtidigt är en nedlagd firma inte detsamma som att ha misslyckats.

– De kanske har gått vidare till en annan anställning, eller skapat något nytt av sitt liv som passar dem bättre.

Idén avgör
Att komma från arbetslöshet är inte heller någon fördel för företagaren. Arbetslösa kan inte driva företag bättre än andra. Det är affärsidén som avgör om företaget har någon framtid. Det krävs alltså en ordentlig marknadsundersökning, och inte bara en chansning på ett område man tycker sig behärska.

Christer Johansson är ändå i stort sett positiv till bidragen. Det är en möjlighet att komma tillbaka, även om det kräver mer än många tror. Men han är kritisk till att sänka åldersgränsen till 20 år, något som både arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (M) och Socialdemokraternas Thomas Östros har flaggat för.

Att starta eget utan lämpliga förutsättningar är att ta en stor risk, anser Christer Johansson.

– Genomsnittsåldern hos dem jag har studerat är 42 år. Unga arbetslösa som kommer direkt från gymnasiet har många gånger inte ens haft sommarjobb och kan få stora svårigheter om de erbjuds att starta eget, säger han.

 


FAKTA / De har kvar sina företag — och de har inte kvar dem
Starta eget-bidrag infördes 1984 som ett statligt stöd under sex månader för att få i gång ett företag. 1999 bytte det namn till ”stöd till start av näringsverksamhet”.
Sex typfall utkristalliserar sig i Christer Johanssons studie av 263 personer som fick starta eget-bidrag i Östergötland 1995:

Har kvar sitt företag:

  • Entreprenöriell företagare — ville bli företagare och har lyckats.
  • Beständig levebrödföretagare — ville få ett arbete och ser företaget som ett arbete.
  • Nödgad levebrödsföretagare — tvingas vara företagare för att försörja sig.

Har inte kvar sitt företag:

  • Transitör — har gått vidare till ny anställning.
  • Opportunist — återigen arbetslös men kan tänka sig att starta eget igen.
  • Drabbad — sjukskriven, utan arbete och med skulder.