De nya avtalen för vvs, kyla och plåt ger löneökningar enligt märket på 2,6 procent, vilket ger mellan 748 och 687 kronor mer i månaden beroende på avtalsområde.

Men det var inte lönen som var tvistefrågan i konflikten, utan bland annat fackets krav på arbetstidsförkortning. Byggnads hade krävt ytterligare sju timmar om året, men fick nöja sig med fyra, så att arbetstidsförkortningen nu totalt uppgår till 37 timmar.

– Vi ville ha mer, men det var inte ansvarsfullt att fortsätta att strejka för några timmar mer om året. Nu blir det avtalsrörelse igen om tio månader så vi får väl ta de sista timmarna då, säger Torbjörn Johansson.

Det han ser som den största vinsten med det nya avtalet är att arbetsgivarnas rätt att beordra övertid har inskränkts.

– Arbetsgivaren hade rätt att kräva att du jobbade övertid tidigare. Nu ska man komma överens och man har också rätt att vägra förutom i vissa känsliga fall.

Den bilden delar dock inte arbetsgivarna i VVS-företagen.

– Vi har gjort om skrivningen, men övertid har inte blivit frivillig. Beordringsrätten är kvar, men i ett modernt arbetsliv används den knappast, säger Robert Jakobsson, förhandlingschef.

Även han är nöjd med det nya avtalet och att strejken är över.

– Det blev vi slutändan ett bra avtal även om vi blev intvingade i en arbetstidsförkortning vi absolut inte ville ha. Men vi kände att vi måste ta ett ansvar och skriva på avtalet. Den här konflikten har fått oerhörda konsekvenser för våra företag.

Det han är mest nöjd med är att det blivit ett nytt modernt utbildningsavtal för lärlingar som fokuserar på innehållet i utbildningen och inte på lönerna. Byggnads krav på höjda lärlingslöner ska i stället utredas i en gemensam arbetsgrupp.

Konflikten som nu är över pågick i drygt fyra veckor, och enligt Byggnads uppskattningar deltog ungefär 3 000 anställda.

­ – Vi vill att de försöker själva så får vi se vad det blir av med det, säger medlaren Göte Larsson.

Medlarna har lagt ett slutbud och det var efter det som konflikten började. Den har pågått sedan den 25 april. Och den utvidgades ytterligare i dag. Enligt arbetsgivarna är det nu 5 000 plåtslagare, vvs- och kylmontörer ute i strejk och i lockout.

Henrik Boman, förhandlingschef hos plåtslageriernas organisation PLR, säger att läget är spänt och tufft för medlemsföretagen som är i konflikt, och att det är riktigt besvärligt för de mindre företagen.

– Tidens tand tär. Vi kämpar mot klockan, säger han.

Under dagen har parterna både haft kontakt med medlarna och träffats direkt på egen hand.

– Det är körigt. Jag hoppas vi kan hitta en öppning under kvällen, säger Henrik Boman.

Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger att det är ett svårt läge. Diskussionerna böljar fram och tillbaka, enligt honom. Inget är klart utan det handlar om olika paketlösningar, säger han.

– Det är väldigt smått nu, men det kan vända, säger Torbjörn Johansson.

Det säger Eva Östling Ollén, vd för arbetsgivarna inom Visita (tidigare SHR, Sveriges hotell- och restaurangföretagare), efter att Hotell- och restaurangfacket (HRF) varslat om strejk från den 8 juni vid elva hotell och restauranger i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Jättetråkigt att varslet har kommit, även om det inte är helt överraskande, är Eva Östling Olléns första kommentar.

– För 15 dagar sedan sa vi att vi borde ta in frivillig medling, men HRF ville inte. Nu blir det medling i alla fall. Först nu står vi där vi kunde ha stått för 15 dagar sedan.

Löneökningar kring 2,6 procent under ett år har blivit normen i årets avtalsrörelse. Visita hävdar att HRF kräver nästan det dubbla: De 960 kronor mer i månaden som facket vill ha i ett elva månader långt avtal motsvarar 4,7 procent.

Är det inte rimligt att tala om löneökningar i kronor i stället för procent i en låglönebransch där ett visst procentuellt påslag innebär lite i kronor?

– Nu har branscher med låga lönenivåer redan tecknat avtal kring 2,6 procent, svarar Eva Östling Ollén.

– Problemet är att HFR också kräver stora förändringar i anställningsvillkoren, förändringar som medför stora kostnader. Tillsammans med lönekraven blir det mycket bekymmersamt.

I ett tillägg till det avtal som förhandlingarna gäller (det ”gröna riksavtalet”) har parterna tidigare enats om anställningsvillkor som är anpassade till turistnäringen, inte minst de säsongsbetonade företagen inom fjällturismen.

– Det här tillägget vill HRF slopa, säger Eva Östling Ollén. Det slår hårt mot fjällnäringen, och mot företag i skärgården. Fackets krav kommer att minska sysselsättningen i glesbygden, där våra företag ofta är de enda som anställer ungdomar.

HRF:s avtalssekreterare Malin Ackholt tillbakavisar den kritiken.

– Självklart vill vi ha kvar säsongsanställningar. Men de är möjliga enligt avtalet som sådant, det gamla tillägget för turistnäringen behövs inte.

– Dessutom har många av aktörerna inom fjällturismen har numera året runt-verksamhet. Men arbetsgivarna vill till och med kunna provanställa ungdomar för säsongsarbete.

Visitas första åtgärd efter att varslet kom vid 14-tiden i dag, onsdag, var att ringa runt till de elva varslade arbetsplatserna. Det är arbetsplatser där HRF har en relativt stark lokal organisation, och enligt Eva Östling Ollén kommer ägarna knappast kunna hålla igång verksamheten vid någon av dem när strejken bryter ut.

De vårdanställda får 600 kronor mer i månaden från och med den 1 juni. Avtalet mellan Kommunal och arbetsgivareföreningen KFO löper på 13 månader. Löneökningen motsvarar 2,82 procent eller 2,6 procent räknat på ett år. Medellönen är 21 275 kronor. Individerna är inte garanterade högre lön. Hela påslaget fördelas lokalt.

Även lägstalönerna höjs med 600 kronor. Tillfälliga anställningar ska bli fasta efter tre år. Ob-ersättningen höjs med 2,6 procent. Beredskapsersättningen höjs med 2,82 procent.

Bussbolagens anställda får 655 kronor mer i plånboken retroaktivt från och med den 1 april. Lägstalönen höjs med 700 kronor till 19 700 kronor. Det motsvarar 3,7 procent.

Avtalet mellan Kommunal och Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) löper i 14 månader. Lönerna höjs med tre procent, eller med 2,6 procent räknat på ett år. 0,2 procent, det vill säga 45 kronor, sätts av till tjänstepensionen.

Tillägg och ersättningar höjs med tre procent den 1 juli.

Avtalet innehåller ingen treårsgräns för tillfälliga anställningar. Två gemensamma arbetsgrupper ska titta på visstidsanställningar och scheman.

1 000 sotare får ungefär 700 kronor i månaden retroaktivt från och med den 1 april. Avtalet gäller i ett år och ger löneökningar på tre procent. Avtalet med Sveriges Skorstenfejares Riksförbund ger lika stora löneökning som kommun- och landstinganställda sotare redan har fått.

40 elinstallatörer får ungefär 700 kronor mer i månaden retroaktivt från och den 1 april. Avtalet mellan Kommunal och Elektriska Installatörsorganisatione (EIO) löper i 14 månader. Lönerna höjs med tre procent, det vill säga 2,6 räknat på ett år. Individerna är garanterade minst halva summan. Övriga ersättningar höjs med tre procent.

Varslet, som skickades till motparten Visita och till Medlingsinstitutet klockan 14 i dag, onsdag, kommer två dagar efter att HRF sa upp sitt största kollektivavtal, och en vecka efter att facket strandade förhandlingarna.

– Vi har inte önskat den här situationen. Den är en konsekvens av att arbetsgivarna inte har velat förhandla med oss, säger Malin Ackholt, avtalssekreterare i Hotell- och restaurangfacket.

– Varslet är förhållandevis litet, det berör elva av de totalt 5 500 arbetsplatser som finns inom Visita. För vi vill förhandla.

Under hela maj har läget varit låst mellan HRF och Visita (före detta SHR, Sveriges hotell- och restaurangföretagare). Facket beskyller arbetsgivarna för att inte vilja förhandla, utan genast föreslå att medlare ska kopplas in. Visita hävdar å sin sida att HRF inte varit konstruktivt, då facket krävt en löneökning i kronor som skulle innebära att lönerna höjs med 4,7 procent på elva månader – klart över de 2,6 procent som blivit normen i årets avtalsrörelse.

HRF:s krav är löneökningar på minst 960 kronor i månaden. Kravet utgår från LO:s gemensamma yrkanden i avtalsrörelsen: minst 860 kronor per månad, plus en jämställdhetspott på 100 kronor per heltidsanställd där genomsnittslönerna är lägre än 22 400 kronor – vilket de är i hotell- och restaurangbranschen.

Minst lika viktigt är kravet på tryggare anställningar. 44 procent av de som jobbar i branschen är visstidsanställda, enligt facket. HRF driver det LO-gemensamma kravet att olika visstidsanställningar ska få staplas på varandra i högst två år, inte fem. Utöver det finns branschspecifika krav.

– I avtalsrörelserna 2007 och 2010 försökte vi få ordning på restaurangernas och hotellens speciella form av visstidsanställning, ”anställning för enstaka dagar”, som ursprungligen var avsedd för festvåningsverksamhet. Men fortfarande missbrukas den stort, säger Malin Ackholt.

– Vid en del företag är ”anställning för enstaka dagar” den dominerande anställningsformen, trots att verksamheten bedrivs året runt.

De här arbetsplatserna omfattas av varslet:

Göteborg: Gothia Towers och Svenska Mässan, Hotell Radisson Blu Scandinavia och Hotel Elite Park Avenue. Stockholm: TGI Fridays Kungsträdgården, Radisson Blu Vasagatan, Stockholm Fisk Vasagatan, Hotel Nordic Sea, Hotel Nordic Light. Malmö: Hotel Radisson Blu, Hotel Hilton, Hotel Jägersro.

Arbetet har sökt Visitas vd Eva Östling Ollén för en kommentar.

– Nu diskuterar vi det uppkomna läget och hur vi ska komma vidare, säger Henrik Boman, förhandlingschef hos PLR.

Han säger dessutom att en del sonderingar pågår både från fackets och arbetsgivarnas sida. Henrik Boman vill dock inte svara på om hans styrelse givit honom ett förhandlingsmandat och vad det i så fall innehåller.

Efter att medlarna pratat med arbetsgivarnas företrädare är det rimliga att medlarna tar kontakt med Byggnads.

– Jag hoppas att något händer i morgon, säger PLR:s förhandlingschef.

Följden blir en dubbel lönesänkning. Den framtida garantilönen sänks undan för undan, eftersom den beräknas på arbetad tid under de tre senaste månaderna. Inget i avtalet hindrar bemanningsföretagen att göra så här.

– Det är ett hål som vi måste täppa till, säger LO-ombudsmannen Kent Ackholt, som leder de samordnade förhandlingarna.

I dag beräknas garantilönen per månad. De 14 LO-förbunden vill ha en ny garantilön som beräknas per timme.

– Det innebär att en arbetsgivare som bänkar sina anställda under månadens sista två dagar ändå måste betala dem 90 procent i garantilön, berättar Kent Ackholt.

LO-förbunden strandade förhandlingarna i måndags kväll. Nästa steg är att säga upp avtalet. Ett beslut om det kan tas i LO:s avtalsråd i morgon, onsdag.

Därefter kan de 14 LO-förbunden samfällt varsla om konflikt.

Motparten, Almega Bemanningsföretagen, vill i stället göra det möjligt för facket att ta en tvist om ett företag trixar för att slippa betala garantilön.

– Vi vill att motparten ska kunna begära en tvisteförhandling om det förekommer missbruk. Vi har ett gemensamt ansvar att vårda kollektivavtalet, säger Per Gradén, förhandlingschef på Almega Bemanningsföretagen.

 Förhandlingarna berör 25 000 årsanställda i personaluthyrningsföretag, antagligen minst dubbelt så många anställda eftersom deltid är vanligt och folk går ut och in i branschen.

De får nästan alltid betalt per timme, men garantilönen räknas om till 90 procent av månadslön. Månadslönen beräknas i sin tur på vad den anställde har tjänat under de tre senaste månaderna.

Det här kan locka företag att dribbla med vilka som ska hyras ut i slutet på månaden för att så många som möjligt ska komma upp i 90 procent. Då behöver företagen inte betala någon garantilön.

– Svårt att säga om en lösning är på gång. Det beror på hur styrelserna ställer sig. Det ser dock mörkt ut, säger Henrik Boman, förhandlingschef hos PLR.

Han säger att läget är ansträngt för medlemsföretagen och att det inte blir bättre med de tre varsel som kommer att träda i kraft de närmaste tre dagarna – om inte fack och arbetsgivare lyckas komma överens innan dess.

I morgon, tisdag, går ytterligare 850 plåtslagare, vvs- och kylmontörer ut i strejk. På onsdag lockoutar arbetsgivarna 900 av sina anställda. På torsdag tar Byggnads ut samma 900 i strejk och ytterligare 300 anställda på plåtslagerier i strejk. Det betyder att nästan 3 700 kommer att strejka på på torsdag.

– Var för sig har vi och facket kommit fram till att vi borde träffas för att se om det går att förhandla fram en lösning, säger Henrik Boman, förhandlingschef hos PLR – Plåtslageriernas riksförbund.

Han berättar att förhandlingarna kommit igång på initiativ från parterna. I går kväll hade de ett förmöte och under förmiddagen har de förhandlat.

Konflikten har pågått sedan 25 april, då runt 800 plåtslagare, vss- och kylmontörer gick ut i strejk. Det har följts av flera strejkvarsel och lockout från arbetsgivarna. Efter anmälan från arbetsgivarna har Arbetsdomstolen slagit fast att strejken är lovlig.

Nu är runt 1 600 byggnadsarbetare ute i strejk. Imorgon börjar ytterligare  850 strejka och på onsdag lockoutar arbetsgivarna runt 900 av sina anställda. Konflikten handlar om fackets krav på en ökning av arbetstidsförkortningen med sju timmar per år till 40 timmar och högre lön för bygglärlingar som har tidlön. Arbetsgivarna å sin sida vill istället dra ner på arbetstidsförkortningen.

Tidigare idag har Byggnads träffat medlarna – Göte Larsson och Lars-Bonny Ramstedt. Under eftermiddagen ska arbetsgivarna träffa dem.

– Förhandlingarna går nog ganska trögt, men vi får se hur det går, säger PLR:s Henrik Boman.

Fastighets och Almega Tjänsteförbunden har slutit ett avtal.

Avtalet gäller i ett år till den 31 mars 2013 och gäller specialservicearbeten. Den nya lägstalönen blir 19 160 kronor för den som har fyllt 20 år. Dessutom införs en ny ersättning för mertid på 8:83 kronor i timmen.

Alla är garanterade minst 335 kronor mer i månaden. Den andra halvan av löneökningen, det vill säga 335 kronor, fördelas i lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens lokalt ska ytterligare 168 kronor betalas ut i löneökning.