I ett halvsekel sågs Sverige som ett kunskapsland sedan vi runt 1950 började satsa stort på att utbilda arbetslösa.

Men runt år 2000 förändrades allt.

Socialdemokraternas stora satsning på ”Kunskapslyftet” kom då av sig i IT-krisens spår och på bara ett par år sjönk satsningarna för första gången under snittet för OECD-länder. 

I nationalekonomen och LO-utredaren Adnan Habibijas genomgång i senaste numret av tidskriften Ekonomisk Debatt ser vi att avvecklingen därefter gick ännu snabbare.

Efter att den borgerliga regeringen tillträdde 2006 var det nu den arbetslöse själv som fick ta skulden och ansvaret för sin arbetslöshet.

I stället för utbildning skapades nya ”jobbcoacher”. De skulle öka den arbetslöses egen motivation att skaffa jobb. Vi minns tv-bilderna på jobbcoacher som lärde arbetslösa att slå sig på knäna och ropa: ”Jag är bra!”.

Nu infördes också ”etableringslotsar” där privata företag fick skattepengar om de tipsade nyanlända om lediga jobb. Projektet lades ned efter sex resultatlösa år.

Här fanns också skräckaktiviteten ”fas 3” där långtidsarbetslösa förvisades till udda sysselsättningar. Vi minns bilder där fas 3-deltagare målade redan målade stolar. Vägrade de fick de inget understöd och företagen fick pengar för varje deltagare som kom och målade stolar.

Det här var inte bara korkat utan också unikt för Sverige.

Andra länder satsade på utbildning.

Nu skulle man tro att läget inte kunde bli värre. Men det blev det.

2017 ville den socialdemokratiskt ledda regeringen skapa ett nytt kunskapslyft som dock aldrig lyfte innan kraschlandningen kom vid valet 2018. Med stöd av Centern och Liberalerna röstade riksdagen igenom en M-KD-budget som skar ned det mesta av den återstående arbetsmarknadspolitiken.

Arbetsförmedlingen ströps och en rad utbildningar fick avslutas med omedelbar verkan. 

Andelen deltagare i yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning föll till drygt en procent av de arbetslösa, den lägsta nivån sedan systemet infördes på 1950-talet.

Arbetsförmedlingen räknar nu med att arbetslösheten kommer att öka till 11 procent under våren 2021. Det är den högsta arbetslösheten i modern tid. 

Men samtidigt lider svenska företag av en allt större brist på utbildad arbetskraft.

Behovet av utbildad arbetskraft växer alltså snabbt samtidigt som utbildningen av arbetslösa körs i botten.

Att utbilda arbetslösa till de jobb som finns måste åter bli rutin. I annat fall når vi snart 15 procents arbetslöshet.