Stillebenmästaren Giorgio Morandi (1890-1964) satt på sin kammare i Bologna och målade ting. Flyttade runt, bytte ut, fångade ljuset. Målade igen och igen, vardagliga objekt som bildade grupper, ytor, former.

Han var liksom motsatsen till livet med smartphone. Inte missa något. Vara tillgänglig. Bli lajkad, retweetad.

På konsthallen Artipelag i Värmdö samspelar Morandi – som visas för första gången i Sverige – med brittiska keramikern Edmund de Waal (även författare, Haren med bärnstensögon).

Också han ger tingen mening, och tillber upprepningen: Kan dreja uppemot 300 små kärl på en dag. Ett verk, ”Epyllion” omges av en glasskiva som är konstruerad så att besökaren måste backa för att se skarpt.

Ibland är det så: Först när vi släpper taget och backar blir det viktiga tydligt.