2001 flyttade vi hem till Sverige efter fyra år i Singapore. Men barnen tyckte snarare att vi flyttade bort från hemlandet Singapore.

De tre barnen drabbades mer eller mindre av en kulturchock vid ankomsten till svenska skolan.

Framför allt var det stöket som ställde till det. Som en av avkommorna uttryckte sig: Det är klart att man busar ibland, men när läraren säger till gör man ju som man är tillsagd.

På den kanadensiska privatskolan som ungarna placerades på i Singapore var det liksom inget snack om vem som bestämde. Bus? Marsch till rektor för (mild) uppsträckning. Ibland förekom förstås bestraffningar som vi föräldrar ställde oss frågande till – att att skriva ”I must not come late for class” 100 gånger kändes väl mycket 1800-tal.

(Listan är fint inramad.)

Arbetets reporter Johanna Wreder har intervjuat Lärarförbundets nya ordförande Johanna Jaara Åstrand i veckans nummer. Hennes recept för skolan lyder lugn och ro, tillit och mer resurser.

Hon tycker också att det är dags för beslutsfattarna att lyssna och lita på lärarna.

Där tror jag nyckeln ligger. Om inte politikerna lyssnar på lärarna – varför ska ungarna göra det? Lärarna i Singapore hade pondus och föräldrarna visste sin plats. Visst, jag klagade en del som mamma även där, men rollerna var glasklara. Mer sådant i Sverige, tack!

Det finns fler yrkesgrupper som förtjänar respekt.

Polska byggjobbare till exempel. Göran Jacobsson har träffat polacker som bygger en ny musikhögskola i Stockholm.

Månadslön: 7 000 kronor. NCC förklarar sig ovetande om att underentrepenören betalar så dåligt. Mats Åkerlind på Sveriges Byggindustrier svär:

– Om de polska byggnadsarbetarna verkligen betalas med 7 000 kronor i månaden är det åt helvete, säger han och påpekar att det i så fall är ett underbetyg åt parterna: fack och arbetsgivare.

Nu är det inte så lätt för facket att gripa in. Lettiska byggnadsarbetare sliter också i Sverige. När Byggnads ombudsmän tillsammans med Målarettan besökte ett bygge i Solna tilläts inte letterna där att tala med dem. Någon lär ha ringt från Lettland och satt stopp för sådana tilltag.

Letterna jobbar också för underleverantörer. Och byggjätten Peab, som står för anlitandet, säger sig inte veta något.

Dags att någon, som Byggindustrier påpekar, tar sitt ansvar och kollar att alla arbetsgivare följar svenska lagar och avtal.