Jean Genet: Leve flykten

Bild från förlagets hemsida; fotograf ej angiven.
17 december

”Frågan är: vem i fängelset njuter mest av den djupt efterlängtade cigaretten: han som röker den, eller han som bjuder på den?”


David Stenbeck tecknar ett porträtt av Jean Genet, som fått två böcker återutgivna på svenska.


Irrande i helig vildmark

8 oktober

”Hölderlins språkliga upptäckande av universums poetik förmådde brygga den relativt nymornade idén om den politiska revolutionens natur med den fysiska naturens växlingar och urladdningar, där till exempel åskan är central.”


David Stenbeck har läst en av de stora romantiska diktarna, som nu utkommit i svenkt urval.


Klassiker: Maja Ekelöf finns att tillgå

skurhinksklassiker_1318Det är kanske inte allom bekant att den nya print-on-demand-tekniken gör det möjligt att ge ut viktiga klassiker som trycks upp på beställning. Atlas är väldigt duktiga på det där, liksom Norstedts, som valt väldigt neutrala omslag, så enkla att det nästan blir charmerande. Alla titlar går också att köpa som e-bok. Detta sagt apropå att när nu Maja Ekelöf är i ropet med anledning av Cecilia Perssons nya bok, så är det alltså möjligt för nytillkomna läsare att skaffa sig ett alldeles eget exemplar.

Vild norrlänning

Som stilist är Birger Vikström svårslagen. Han är en sån dribbler. Åtta böcker kom han ut med under sin korta livstid (1921–1958), varav två har återutgivits: norrlandsskildringen De lyckliga åren och den oförlikneliga sjörövarskrönan Dubbelkrut, försedd med hans egna teckningar.

Författaren Peo Rask har nu grävt i kvarlåtenskapen och hittat material till ytterligare två böcker, opublicerat och sånt som stått i tidningar: Mitt namn är Birger Vikström. Så enkelt är mitt elände! och Vild norrlänning tar till orda (bägge Black Island Books). Prosan är daggfrisk och hela femtitalet kommer en till mötes, såväl stad som landsbygd. Dessutom en fräsig självbiografi om det kringflackande livet innan han började på Brunnsviks folkhögskola.

Här är en typisk reflexion, kåserande men med ett hjärta så stort att det vill vända på världsordningen:

”Varje natt finns det människor i Stockholm som förgäves jagar efter husrum. Kamelen och nålsögat är en gammal liknelse som inte passar. Nej, bättre då att säga att det är lättare för en fattig sate att skaffa sig husrum i de lappländska fjällen än i Stockholm. Får den vägfarande i Norrland syn på ett hus eller en lappkåta så har han bara att kliva in och göra det bekvämt för sig. Den nattlige trottoarfararen i Stockholm ser massor av hus men han får ändå fortsätta sin tröttsamma vandring. Jag skall här framlägga ett förslag som sannerligen inte framlägges varje dag i Stockholm: låt tillverka dublettnycklar till alla stadens kontorslokaler, biografer, kyrkor och banker. Dela sedan ut ett lämpligt antal av dessa dublettnycklar till alla husvilla i Stockholm. Låt dem disponera allt sådant utrymme nattetid. Låt dem lägga sina trötta huvuden i ro mot huvudböcker och annat som kan finnas till hands. Låt dem vila sina magra ben i de mjukaste länstolarna. Ja, varför inte, låt dem även roa sig med att hålla affärslivet igång nattetid. De kan med säkerhet själva acceptera växlar och utbetala pengar på checkräkningar. Det kommer att bli ett uppsving i affärslivet av oanade mått.”

Torsdagen den 7 mars kl 18 anordnas ett program på ABF Stockholm där Vikström presenteras i helfigur av Peo Rask och av Bert Linné, tidigare bibliotekarie vid länsbiblioteket i Luleå. Kvällen har fått rubriken Vild norrlänning, och säkert kommer böckerna att finnas till försäljning. Annars kan man vända sig till förlaget: www.blackisland.se Det är fri entré.

Madame Bovary –
det är vi!

Bovari_1304
25 januari

Med hjälp av en tanke hos Nina Björk läser Therese Eriksson nyöversättningen av Flauberts roman Madame Bovary som en beskrivning av vår egen tid.


Om den ständiga jakten på det perfekta livet är ett utmärkande drag för vår samtid, är Emma Bovary det perfekta barnet av vår tid. Att läsa Flauberts mästerverk Madame Bovary på det viset är inte en orättvis anakronism; den gamla sanningen om att goda romaner alltid har något att säga människor i alla tider räcker inte som förklaring heller. Det är mer specifikt än så: Emma är fullständigt igenkännbar 150 år efter sin tillblivelse.”


Läs hela Therese Erikssons anmälan!


George Orwells Nere för räkning i Paris och London

George Orwell är bara bäst, och därför underbart att hans reportage återutges i Atlantis serie med världslitteratur. Romanerna 1984 och Djurfarmen är helt okej, men allra mest frapperar hans stilistiska jagnärvaro, den här skitiga känslan av nästan behärskat kaos.

George Orwell: Nere för räkning i Paris och London. Förord: Peter Luthersson. Översättning: Olof Hoffsten. Förlag: Atlantis.

Han får bland annat anställning som plongeur på ett sunkhotell i Paris. En plongeur plockar disk och gör allt annat som är under de andras värdighet. Från de erfarenheterna, tokroligt skildrade, växlar han över till en fundering över likheterna mellan meningslöst lyxliv och meningslöst slavarbete, en analys som framställer själva meningslösheten som samhällsupprätthållande.

”Större delen av de rika och de fattiga skiljs åt av sina inkomster och ingenting annat, och den genomsnittlige miljonären är bara den genomsnittlige diskaren klädd i en ny kostym.”

Men denna likhet kan bara uppfattas från samhällets botten, eftersom de rika och bildade har förskansat sig i ”tristessens väldiga trampkvarnar”, konstaterar Orwell, och avslutar med en ursäkt för att han bara får ur sig plattityder: ”Jag lägger fram dem som ett prov på de tankar man får i sin skalle, när man arbetar på ett hotell.”

 

Subversiv barnbok i nyutgåva

10 september

Bokförlaget Karneval trycker om en av de mest anskrämliga bilderböcker som nånsin blivit en klassiker: rimsagan Sprätten satt på toaletten av Annika Elmqvist, ursprungligen publicerad 1970.


Och det är alldeles underbart gjort, för denna bilderbok är ett historiskt dokument av rang.


Veckans klassiker: Elsa Morante

Moranteliten_1234
29 augusti

Ett märkligt författarskap, genomblåst av svarta känslor och febrig livskänsla, är åter aktuellt därför att författarens hundraårsdag nyss inträffade. Därför ger Italienska kulturinstitutet ut ett urval av Elsa Morantes noveller: Den andalusiska sjalen. Samtidigt kommer hos Norstedts en ny upplaga av hennes mästerverk Historien.


Foto: Lynne Sladky/AP/Scanpix

Hur blev det så här? Maria Hamberg om Richard Yates

17 augusti

Maria Hamberg läser en amerikansk kollega som vunnit ryktbarhet långt efter sin död, med böcker som Revolutionary Road. Vad har Richard Yates uppgörelse med den amerikanska drömmen om framgång att säga till oss, särskilt om det borgerliga frihetsideal som styr oss och får politiken att anpassa sig till medelklassen? 


Veckans klassiker: Det

En av nittonhundratalets bästa diktsamlingar har nu kommit i pocket, i lysande svensk översättning. Inger Christensen beskrev 1969 sin samtid systematiskt och uttömmande genom att blanda olika sätt att skriva dikt, olika teman olika filosofiska kategorier till en enorm, multidimensionell skapelse, mer lik ett moderskepp i Star Wars än en vanlig bok. Och ändå är den ytterst läsvärd. Man öppnar var som helst och hittar nånting att känna igen.

Översättningen är ett moget konstverk i sig, därför att den både är texttrogen och språkligt självständig. Silkeberg har även översatt två häpnadsväckande prosaböcker av Christensen: Azorno och Det målade rummet. De bevisar också på liknande vis att litteraturen genom att vara sträng mot sig själv kan bli det mest verklighetsnära vi har tillgång till.