fredag 25 maj 2012
Vad kommer först: författaren eller den verklighet hen skildrar? Det som kommer allra först är ju mediet: prosan, så ytterligt formbar kring hemligheter. John Swedenmark slår ett slag för självfiktion som viktig litterär trend, byggd på skrivande.
… uppmärksammas nu även i Nordens bästa vänsterdagstidning Klassekampen. I lördags, den 28 april har Bjørn Ivar Fyksen en stort upplagd essay, ”Jord och himmel” om hur dagens svenska författare av skönlitteratur och sakprosa gör det möjligt att jämföra dagens arbetsmarknad med statarsamhället. Artikeln slutar med en fin beskrivning av vad Eija Hetekivi Olsson och Moa Martinson har gemensamt: att deras hjältinnor ”försöker utvidga sitt handlingsutrymme innanför arbetarklassen” (istället för att göra en klassresa). Tyvärr finns artikeln inte utlagd på nätet, men vi ska försöka ordna ett mer utförligt referat framöver.
De sociala skillnaderna ökar och ett nytt klassamhälle växer fram i Sverige. Det återspeglas på svenska scener. Radioteatern och Dramaten tar tillsammans upp det svenska klassamhället. (Foto: Bertil Ericsson / Scanpix.)
Den 23 april ger de två teatrarna tillsammans med P1 Dokumentär ”En fråga om klass”. I Dramatens lokaler ordnas debatter, samtal och teater som tar upp temat. Det är fri entré och programmet går att följa via radio och på webben.
Rosemari Södergren har samlat kommentarer från teatercheferna Marie-Louise Ekman och Stina Oscarson om samarbetet.
ARBETARLITTERATUR. DOKU. Magnus Nilsson beskriver Günther Wallraffs senaste projekt, en antologi som beskriver för de tyskar som inte kan leva på de lagstadgade miniminlönerna. Samma sak beskrivs av de nutida svenska arbetarförfattarna, som kunde användas bättre i den fackliga kampen, föreslår Nilsson. (Foto Björn Larsson Rosvall / SCANPIX)
Magnus Nilsson håller även ett lunchföredrag om kopplingen mellan Wallraffreportage och arbetarlitteratur på Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm den 25 april. Program finns i artikeln.
FOLKBILDNING. Tänk om vi hade Sara Lidman bland oss i denna skammens tid när allt säljs ut och försvinner! Och i klimatdebatten! Igår var jag och hörde Sverker Sörlin föreläsa om hennes talekonst, han var inbjuden av Sara Lidman-sällskapet. Och det blev både muntert och tankeväckande. Boken han läser högt ur är klippsamlingen Varje löv är ett öga. En text från 1979 om skolornas kommersialisering med punchlinen "Kräv en skolruta på kioskområdet!"
ARBETARLITTERATUR. Porträttet av Sofi i Katarina Fägerskiölds debutroman Åsen är ovanligt, därför att det i så hög grad handlar om en person som inte förmår säga ifrån, och som för den skull utnyttjas av pojkvänner och arbetsgivare, under en yttre topping av trevlighet. Alltsammans känns väldigt trovärdigt.
… att få en nyskriven novell publicerad i Arbetet. Den presenteras på traditionellt sätt med specialgjord illustration.Läs den här!
Maria Hamberg uppmärksammas också på annat sätt. Den duktige Rasmus Landström har åt ABF skrivit en studiecirkelhandledning av traditionellt snitt till hennes roman Drömfabriken. Inläsningsfrågor och länkar till relevanta artiklar om de ämnen som berörs i boken.
Handledningen kan laddas ner av var och en på http://www.abf.se/Om-ABF/medlemsorganisation/Politisk/Skonlitteratur/ där man på köpet kan se videoinspelningar från utdelandet av Fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris, med tal av Maria H och Stefan Löfven.
I sin senaste diktsamling, förmodligen den tjockaste som givits ut i Sverige, 1243 sidor, har Johan Jönson en dikt som handlar om hans oresonliga hat mot LO:s tre senaste ordförande. Han rannsakar sig själv och frågar ”varför?” John Swedenmark presenterar Jönsons författarskap och sätter in dikten i ett sammanhang, i en kamp för att fortsätta vara människa. (Privat foto/Bonniers)
Prenumerera på uppdateringar från Arbetarlitteratur med RSS
Nyskriven novell om hur man blåser bemanningsanställda i åkeribranschen, med illustration av Helena Bergendahl. Läs den här!
Till Kulturens förstasida
Artiklar och bilder är skyddade enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är förbjuden. Citera oss gärna men ange källan.
