GRUVLIGT UPPSVING DEL 6. – Det är haussat nu, säger Leif Fjägerås, lärare för gruvprogrammet på gymnasiet i Hedemora. I kommunen finns fyra olika utbildningar till gruvarbetare – det är där jobben finns. Men vilka är det som söker sig till en framtid under jord? Arbetet har träffat gruvelever och ser ett tydligt mönster: släktband.
GRUVLIGT UPPSVING del 5. Det finns planer på att starta en gruva på en halvö i Lilla Luleälven utanför Jokkmokk. Gruvplanerna har mötts av protester. Motsättningarna är hårda. Gruvjobb och exploatering av naturresurserna står mot rennäringen och orörd natur.
Gruvligt uppsving. Naturskyddsföreningen ställer sig frågan: Får mineraljägare härja fritt i Sverige? Och svarar ja: Det finns inget som hindrar dem.
GRUVLIGT UPPSVING Del 4. Gruvbolag vill bli världsbäst på att bryta malm – och könsmönster. Forskare i Luleå ser två spjutspetsområden skapa storverk tillsammans. Och anser att det är viktigt att den pengastinna branschen inte stänger dörren för ena halvan av befolkningen. Gruvarbetare Marina Aspebo ser ljust på möjligheterna att utvecklas – där nere i mörkret.
Gruvligt uppsving del 3. Intresset för den svenska malmen går inte att ta miste på i Malå. Jerry Hedström ansvarar för riksarkivet för borrkärnor – en riktig guldgruva för mineraljägare. »Vi har väldigt fullt upp«, säger han.
GRUVLIGT UPPSVING del 2. På 1930-talet byggdes Sveriges modernaste samhälle mitt i norrbottnisk ödemark. Men gruvan lades ner, och kvar blev en spökstad. Nu riktar gruvföretaget Boliden åter blicken mot Laver – men något nytt samhälle lär det inte bli.
Gruvligt uppsving del 1. Gruvbranschen vädrar guld – och spår 50 000 nya jobb. Nio gruvor har startats och byggts ut på bara tre år. Gruvchefen Peter Bergman i Kankberg tror på en bra framtid: »Om vi sköter oss och ser till att inte smutsa ner vattnet och att gruvorna som stängs inte blir en miljöbelastning.« Följ med ner under jord när Inblick startar en serie om livet runt gruvorna.
Kvinnodagen. I kväll talar Marie Demker, professor i statsvetenskap, om kroppslig integritet i Göteborg. Hennes egen feministiska kamp tog fart på 1970-talet på grund av två saker: Hon tog sig an en ordförandeklubba när ingen annan vågade. Och hon hörde talas om könsstympning.
Krönika. En hand på en nacke. En av många små händelser som tillsammans leder till skillnader i lön och villkor mellan kvinnor och män, skriver Charlotta Kåks Röshammar.
Robotmontör. Lasse Olsson hamnade på ABB direkt efter gymnasiet, verkstadsteknisk linje som det hette 1991, och han har inga tankar på att göra något annat.