Långa köer då iranierna väljer president

Iransk kvinnor i staden Qom köer för att rösta i landets presidentval. Foto: Ebrahim Noroozi/AP-TT

Många iranier har tagit sig ut för att rösta i presidentvalet. Den sittande presidenten Hassan Rohani utmanas av Ebrahim Raisi.

– Alla borde rösta i det här viktiga valet, rösta tidigt på morgonen, sade Irans högste religiöse ledare ayatolla Khamenei efter det att han röstat.

Utmanaren Ebrahim Raisi har lovat fem—sex miljoner nya jobb under mandatperioden, höjda löner och trefaldigade kontantbidrag till fattiga iranier.

– Jag röstade på Raisi eftersom han är en följare till ayatolla Khameini. Han kommer inte att konfrontera ledaren om han väljs. Han kommer att försvara vår islamiska identitet, säger butiksägaren Mehran Fardoust som röstade i Mashhdad, Raisis hemstad.

Mot Raisi står sittande presidenten Hassan Rohani, vars politik bland annat går ut på att reformera statliga företag och locka utländska investeringar.

– Jag är på väg för att rösta på Rohani. Jag gillar hans avspända världspolitik. Jag vet att han är reformist, men vem bryr sig? Det som spelar roll är att han inte är Raisi, säger Yousef Ghaemi, statligt anställd i staden Kermanshah.

Den verkställande makten ligger hos presidenten, som väljs på fyra år. Det är möjligt att sitta i två mandatperioder i rad. Av landets 80 miljoner invånare har 56 miljoner rätt att rösta.

TT

 

Läs Arbetet Globals tidigare rapportering från Iran

Svenska företag slöt iranska avtal

Jättemarknad väntar bakom dörren

Stefan Löfven mötte Irans president

Fakta: Irans styre

• Iran är en teokrati, där islams lagar utgör grunden för lagstiftningen och domstolarna. Makten utgår från den högste andlige ledaren, sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei.

• Den verkställande makten ligger hos presidenten, som väljs på fyra år. Det är möjligt att sitta i två mandatperioder i rad, vilket alla presidenter har gjort sedan revolutionen 1979.

• Vilka som får ställa upp i presidentvalet beslutas av Väktarrådet. Majoriteten av alla kandidater underkänns.

• Får ingen kandidat 50 procent av rösterna blir det en andra valomgång mellan de två toppkandidaterna.

• I senaste valet (2013) var valdeltagandet drygt 70 procent.

Källa: Utrikespolitiska institutet

global

Kommentera den här artikeln