Medborgarlön, eller basinkomst, har hamnat högt upp på de politiska agendorna i många länder. Inför franska valet i april diskuteras medborgarlöner flitigt och i Europaparlamentet pågår debatten om hur människor ska försörja sig när allt fler arbetstillfällen automatiseras.

Förespråkarna menar att medborgarlöner kan minska samhällsklyftor, arbetslöshet och få fler att utbilda sig. Kritikerna hävdar å sin sida att det inte alls har någon påverkan och att finansieringen är alldeles för dyr. Men drömmen om basinkomst lever och har så gjort de senaste 50 åren, på många håll i världen.

I den kanadensiska provinsen Ontario, med närmare 14 miljoner människor, lever var åttonde invånare under fattigdomsgränsen. Många blev arbetslösa i början av 2000-talet då företag inom tillverkningsindustrin gick i graven.

En av de värst drabbade städerna är Oshawa, där en av General Motors största fabriker låg tidigare. Här, liksom kanske i fler städer, planerar politikerna en lansering av basinkomst senare i år.

– Många ekonomer spår att basinkomst kan bidra till ett kunskapsskifte och nya arbetstillfällen. Det är dags att vi därför överväger en form av grundinkomst, säger Chris Ballard, ansvarig provinspolitiker för initiativet, till tidningen Quartz.

Det är dock inte första gången som Kanada inför medborgarlön. I provinsen Manitoba fick 1 000 invånare 1974 börja ta emot basinkomst. Men budgeten för projektet ströps åt halvvägs och tre år senare lades projektet ned, utan tillfredsställande datainsamling gällande invånarnas utveckling.

Årets lansering av medborgarlön i både Finland och Nederländerna har fått flertalet länder, däribland Kanada, att skynda på sina planer om basinkomst.

I Finland lanserades medborgarlön för en utvald grupp vid årsskiftet. 2 000 personer, som i höstas var arbetslösa, får nu 560 euro (drygt 5 300 kronor) från staten varje månad oavsett om de skaffar sig ett jobb eller inte. Projektet ska pågå till i slutet av 2018 och därefter utvärderas.

Finska Folkpensionsanstalten (FPA) står bakom försöket, och främsta målet med projektet är att se om en trygg inkomst uppmuntrar arbetslösa att söka jobb. Men redan innan projektet rullade i gång kritiserades det hårt av Finlands största fackliga centralorganisation, FFC, som har över en miljon medlemmar. FFC anser att försöket uppmuntrar till arbetslöshet, enligt ett uttalandet i finska medier.

Staden Utrecht i Nederländerna lanserade också medborgarlön i januari. I projektet ”Weten Wat Werkt” är 250 invånare garanterade en inkomst om 960 euro i månaden, cirka 9 200 kronor. Ytterligare tre städer i landet planerar liknande initiativ och dessutom ska det vara möjligt att få ännu mer i basinkomst, då en studie vill se om det finns uppenbara skillnader med medborgarlöner som är olika höga, rapporterar The Guardian.

Stadsfullmäktige i Glasgow, Skottland, har satt av medel under våren för att undersöka möjligheterna till basinkomst. Och i Nya Zeeland menar oppositionsledaren Andrew Little att hans Labourparti överväger liknande förslag.

– Vi är angelägna om att ha en debatt om huruvida tiden har kommit för oss att ha ett system som är smidigt, med en garanterad grundinkomst, säger han i brittiska Independent.

Även i Indien finns förslag om medborgarlön och i år har en belgisk välgörenhetsorganisation dragit igång ett tvåårigt projekt i Uganda som ger invånare i ett område rätt till basinkomst. Detta projekt är tänkt att utvärderas genom en dokumentärfilm.

Dessutom ska den italienska kuststaden Livorno ge fler invånare möjlighet till basinkomst. Förra sommaren beslutade borgmästare Filippo Nogarin att stadens hundra fattigaste familjer skulle få en garanterad inkomst under sex månader. Nu går turen vidare till ytterligare hundra familjer.