De sista fragmenten av demokrati sopas bort

Läraren Nureül Demir tvingas snart söka jobb i basaren, familjen behöver hennes inkomst. Men det bär emot. Foto: Erik Larsson

Läraren Nureül Demir tvingas snart söka jobb i basaren, familjen behöver hennes inkomst. Men det bär emot. Foto: Erik Larsson

Fackligt aktiva har blivit en måltavla i de turkiska utrensningarna. Nureül Demir hamnade till sin chock på en lista över Gülenanhängare – och fick sparken. Hon hittar ingen annan förklaring till det falska utpekandet än sitt engagemang i ett av lärarfacken.

LÄS OCKSÅ Stor kvinnodemonstration i Istanbul

Telefonen ringer strax efter klockan ett.

– Du har inget jobb längre, förklarar den biträdande rektorn.

– Varför då, undrar hon.

– Titta i tidningen, svarar han och lägger på.

Nureül Demir hämtar sin brors dator och sätter sig i en av sofforna i vardagsrummet. Bara några minuter senare är hon inne på den statliga bulletinen Resmi Gazetes hemsida. Där – bland hundratals andra namn – hittar hon sitt eget. Nureül Demir.

Sakta låter hon informationen sjunka in. Hon har alltså fått sparken. Förlorat sitt alldeles nya jobb. Myndigheterna hade dessutom offentligt pekat ut henne som anhängare till Gülenrörelsen, som många turkar numera ser som en samhällsomstörtande organisation.

– Jag var helt chockad, säger hon då Arbetet Global träffar henne.

LÄS OCKSÅ Turkiska staten dömd för fackkränkning

Hon sitter tillbakalutad i en av sofforna i familjens vardagsrum. Delar av familjen har också bänkat sig där; föräldrarna, brodern. Ett bord har rensats för att ge plats åt alla tekoppar och en sockerskål. Nureül Demir säger att hon alltid kommer att minnas den där dagen i början av september.

– Jag blev så ledsen, säger hon.

Mamma Cevahir Demir dukar fram oliver, stekta grönsaker och bröd på matbordet som står intill vardagsrummet.

– Jag har smörjt in grönsakerna med extra mycket olja, retas hon med dottern som låtsas bli arg eftersom hon vill undvika fett.

Grönsakerna smakar fantastiskt men mamman säger att de är mycket godare i hemstaden som familjen flyttade ifrån i augusti. Det var Nureül och hennes syster som tjatade om att flytta från staden nära den syriska gränsen.

Istanbul – den pulserande smältdegeln av olika kulturer – lockade. Efter viss övertalning fick de med sig föräldrarna och Nureül skaffade sig ett jobb. Men efter endast två veckor i Istanbul ändrades allt igen. Telefonsamtalet kom.

LÄS OCKSÅ Turkiets EU-förhandlingar kan frysas

Nu är risken att hon aldrig mer kan jobba som lärare eftersom myndigheterna drog in hennes lärarlicens.

– Det kändes som om något gick sönder inom mig, säger mamma Cevahir då hon berättade om dagen då hennes dotter pekades ut.

Pappa Ali Demirs ögon glöder då han tänker på det. Hans familjs heder har dragits i smutsen. Han är arg över hur myndigheterna behandlat dottern.

– Jag har jobbat hårt hela mitt liv. Varken jag eller min fru har gått i skolan. Jag var byggjobbare. Jag slet för att få ihop pengar så att mina barn kunde utbilda sig. Men nu, nu är den dyra utbildningen bortkastad. Till vilken nytta? undrar han.

Än så länge klarar sig dock familjen ekonomiskt. Brodern och den andra systern har fortfarande jobb. Föräldrarna har en liten pension och flera vänner stöttar familjen. De får även ett litet bidrag från lärarfacket, vilket gör att de kan hålla sig flytande.

LÄS OCKSÅ Facken rasar mot ny sexlag

Nureül Demir säger att hon snart kanske tvingas söka jobb på basaren, men det bär emot. Hon ser sig själv som lärare. Det känns fortfarande surrealistiskt att hennes namn fanns med i tidningen.

– Plötsligt la myndigheterna mig bara i samma låda som Gülenanhängarna. Jag kan ännu inte förstå det, säger hon.

Stridsvagnar rullade på gatorna. I luften över huvudstaden Ankara och ovanför Istanbul cirkulerade F16-plan. Natten den 15 juli gjorde turkiska militärer – för femte gången i landets moderna historia – ett försök till maktövertagande.

Det gick dock inte som kuppmakarna tänkt sig. Tusentals människor gick ut på gator och torg för att mota bort militären som öppnade eld. Nära 300 personer dog den natten, 2 100 sårades.

Den 25 november manifesterar tusentals kvinnor i Istanbul mot mäns våld mot kvinnor. Demonstrationer är förbjudna och det hela kallas därför ”presskonferens”. Ett stort antal poliser slår en järnring runt kvinnorna i Istanbul, men ingen blir gripen.  Foto: Erik Larsson

Den 25 november manifesterar tusentals kvinnor i Istanbul mot mäns våld mot kvinnor. Demonstrationer är förbjudna och det hela kallas därför ”presskonferens”. Ett stort antal poliser slår en järnring runt kvinnorna i Istanbul, men ingen blir gripen. Foto: Erik Larsson

Strax efter kuppförsöket hävdade president Recep Tayyip Erdogan att det var den religiösa ledaren Fethullah Gülen – som bor i USA – som låg bakom. Tidigare stod Gülenrörelsen regeringspartiet AKP nära.

LÄS OCKSÅ 15 000 turkar avskedade

Då Erdogan vann valet 2003 rekryterade staten flera av rörelsens anhängare. Gülenrörelsen kan be-skrivas som ett löst religiöst nätverk som bland annat driver skolor. Men efter att en domare – som var anhängare till Gülenrörelsen – började utreda korruptionsanklagelser mot Erdogans familj blev relationen mellan rörelsen och partiet kylig.

Staten stängde flera av nätverkets skolor, anhängare greps. Strax efter sommarens kuppförsök inleddes omfattande utrensningar. Enligt flera människorättsorganisationer har den turkiska staten också passat på att göra stora utrensningar av andra grupper som setts som ”obekväma”.

Det socialdemokratiska oppositionspartiet HDP har drabbats hårt, men även människorättsorga-nisationer och fackföreningar. Sedan i somras har tusentals utsatts för systematisk tortyr och godtyckliga gripanden. 140 000 offentliganställda har blivit avstängda eller avskedats från sina jobb, enligt en rapport från EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ Turkiet stryper Twitter

I lägenheten i Istanbul har Nureül Demir lagt sitt pussel och tror sig förstå hur det kommer sig att hon blev utpekad. Sedan flera år tillbaka är hon aktiv i ett av Turkiets största lärarfack, Egitim Sen.

Facklig organisering ses av vissa tjänstemän som suspekt. De lokala skolmyndigheterna ogillar strejker och fackliga kampanjer. Fyra gånger kallades Nureül Demir in på ”förhör” hos de lokala skolmyndigheterna. Hon frågades ut om vilka fackliga kampanjer som planerades.

– Förmodligen är det någon på myndigheten som rapporterat in mig. Det var nog därför jag hamnade på listan, säger hon.

Ljudet från hundratals visselpipor skär genom luften. En dansande ring har bildats runt ett par kvinnor som slår på stora trummor.

Kvällen den 25 november samlas tusentals kvinnor i närheten av Taksimtorget i Istanbul för att uppmärksamma internationella dagen mot mäns våld mot kvinnor. Egentligen är demonstrationer förbjudna efter att staten införde undantagslagar men kvinnorättsorganisationerna i Istanbul har hittat ett sätt. De kallar mötet för presskonferens, vilket är tillåtet att arrangera och därmed kan de hålla sin manifestation.

Dagen uppmärksammas på flera håll i Turkiet och formas till en av de större manifestationerna sedan sommarens kuppförsök.

Den 25 november manifesterar tusentals kvinnor i Istanbul mot mäns våld mot kvinnor. Demonstrationer är förbjudna och det hela kallas därför ”presskonferens”. Ett stort antal poliser slår en järnring runt kvinnorna i Istanbul, men ingen blir gripen.  Foto: Erik Larsson

Den 25 november manifesterar tusentals kvinnor i Istanbul mot mäns våld mot kvinnor. Demonstrationer är förbjudna och det hela kallas därför ”presskonferens”. Ett stort antal poliser slår en järnring runt kvinnorna i Istanbul, men ingen blir gripen. Foto: Erik Larsson

Få vågar protestera i tider som dessa. Landets främsta politiker, intellektuella och journalister har fängslats. Tidningar och organisationer har stängts, rapporterar Amnesty och andra organisationer.

LÄS OCKSÅ Turkisk chefredaktör har gripits

Myndigheterna anklagar dem för att kränka turkiskheten, för förolämpning eller så hänvisar åklagarna till den omfattande anti-terrorlagstiftningen. De sista fragmenten av demokrati som finns kvar riskerar nu att sopas bort, varnar allt fler.

En kvinna på en människorättsorganisation säger att hennes vänner uppmanat henne att lämna landet. Några sådana planer har hon inte. Hon vill vara kvar och kämpa men vill just nu inte gå ut med sitt namn offentligt.

Men den kvällen – den 25 november – demonstrerar ändå kvinnorna i närheten av Taksimtorget. De protesterar mot mäns våld, men många tar också tillfället i akt att kräva att regeringen ska ta bort undantagslagarna.

LÄS OCKSÅ De Erdoganvänliga facken växer snabbt

”Erdogan, spring, spring, spring! Nu kommer kvinnorna!” skaldar några. Kravallpolis med sköldar och tårgastuber på ryggen rör sig i demonstrationstågets utkant. På gågatan står stora fordon med vattenkanoner på taket beredda.

Denna gång händer dock ingenting. Åtminstone inte i Istanbul. Där får kvinnorna demonstrera i fred. Men i Ankara – där huvudstadens kvinnoorganisationer protesterar samma kväll – slår polisen till och griper tio personer.

Erik Larsson

LÄS OCKSÅ 40 000 gripna i Turkiet

LÄS OCKSÅ Lista: här är facken som förbjudits i Turkiet

LÄS OCKSÅ Så har facken drabbats av utvecklingen i Turkiet

global

Kommentera den här artikeln