Osäkerheten är stor men det finns ljuspunkter. Alla EU-länder har en ekonomisk tillväxt, arbetslösheten sjunker och EU:s stora investeringsplan – Junckerplanen – ser ut att bli en framgång.

Den senaste veckan har det kommit flera analyser om hur ekonomin, investeringarna och arbetsmarknaden utvecklas i EU och i dag  presenterade EU-kommissionen sitt stora ekonomiska höstpaket.

– Det är en relativt positiv bild, men sviterna av krisen finns kvar, säger Jens Matthiessen vid EU-kommissionens representation i Sverige.

Rådet till länderna, framför allt Tyskland, är att göra större investeringar för att få en högre tillväxt.

Förra veckan kom de med sina ekonomiska prognos.

Den visar att alla EU-länder numera spås få positiva tillväxtsiffror nästa år. Sedan 2013 har åtta miljoner nya jobb skapats och sysselsättningsgraden stiger.

Bedömningen är att  75 procent i arbetsför ålder kommer att vara sysselsatt 2020, vilket är 5 procentenheter högre än i dag.

Även om kurvorna pekar uppåt så sker återhämtningen långsamt. EU-ländernas tillväxt blir i genomsnitt endast 1,6 procent, tror kommissionen.

Den svenska ekonomin är en av de starkaste i Europa och tros växa med 2,4 procent.

Arbetslösheten sjunker relativt snabbt i de länder – som Spanien – där den varit mycket hög.

Nästa år spås arbetslösheten i genomsnitt bli 8,6 procent i EU.

Högst blir den troligen i Grekland, 22,2 procent. Lägst tros den bli i Tjeckien, 4,1 procent. Den svenska arbetslösheten bedöms hamna kring 6,4 procent nästa år.

Sällan har dock ekonomiska prognoser varit så osäkra som i dag.

De största osäkerheten är vilken politik som den nyvalda amerikanska presidenten kommer att föra.

Innan valet deklarerade Donald Trump att USA skulle ha en mer protektionistisk handelspolitik och han har sagt att han kan riva upp flera frihandelsavtal. Ingen vet dock om det kommer att ske.

Brexit är ett annat stort osäkerhetsmoment.

Storbritanniens omröstning om att lämna EU har fått prognosmakarna att kraftigt skriva ned förväntningarna på landets ekonomiska utveckling.

Innan Brexit-omröstning var bedömningen att Storbritannien skulle stanna kvar i unionen och ekonomin skulle växa med 1,9 procent.

– Nu är prognosen att deras ekonomi endast växer med 1 procent nästa år, säger Jens Matthiessen.

Under hösten har investeringarna också sjunkit kraftigt i landet.

En av de mest ambitiösa planerna att få EU-ekonomin på fötter har varit den investeringsplan – den så kallade Junckerplanen – som presenterades då den Jean-Claude Juncker tillträdde som EU-kommissionens ordförande.

315 miljarder euro skulle, fram till 2020, lånas ut för att få fart på tillväxten igen. 18 månader efter att planen sjösatts – i oktober i år – hade 138 miljarder förmedlats. Mest till små och medelstora företag.

I måndags denna vecka kom revisionsbyrån EY med en oberoende granskning som visar att planen varit en framgång.

Under hösten deklarerade EU-kommissionen att de vill utöka investeringarna till 500 miljarder euro, 2020.