NOIDA 2015-10-20 Arbetarna p textilfabriken i textildistriktet Noida utanfˆr Dehli, som bland andra tillverkar kl‰der Ât H&M, tj‰nar mellan 1000 och 1140 kronor per mÂnad, enligt fabriks‰garen Foto: Daniella Backlund / SvD / TT / kod 30585 ** OUT DN och Dagens Industri (‰ven arkiv) och Metro **

Foto: Daniella Backlund/TT

För mjuk, säger civilsamhället. Väldigt tuff, säger företagen. Den brittiska lagstiftningen som ska minska slaveriet i världen fyller nu ett år. Åsikterna om dess genomslagskraft går isär.

Personer låses in, blir fråntagna sina id-handlingar. Skuldsatta familjer som tvingas in i ofrivilligt arbete. Miljontals människor världen över lever i så kallat modernt slaveri. För ett år sedan kom den brittiska lagen Modern Slavery Act, som betonar företagens ansvar också i leverantörsleden. Mottagandet av lagen har varit blandat.

– Den har fått mycket kritik från civilsamhället i Storbritannien på grund av att de tycker att den är för mjuk i förhållande till företag som inte har system på plats. Företagen själva upplever den som väldigt tuff, säger Parul Sharma, människorättsjurist som ansvarar för företagens sociala ansvarstagande på advokatfirman Vinge.

Riskindustrier för modernt slaveri är främst bygg, textil, naturresurser, livsmedel och turism. Den nya lagen gäller större företag och kan eventuellt även omfatta svenska företag med verksamhet i Storbritannien, enligt Vinges Parul Sharma.

Den kräver att företag varje år publicerar ett uttalande på sin hemsida om vilka steg som tagits för att säkerställa att slaveri och människohandel inte förekommit inom företag eller hos underleverantörer.

Här kan också svenska företag påverkas om de levererar varor och tjänster åt brittiska bolag.

– Företagen i Storbritannien har varit tvungna att börja jobba med det här. I Sverige har det inte skett i den utsträckning jag hade velat, men många har börjat göra analyser. Det räcker inte längre med att bara ha uppförandekoder, säger Parul Sharma.

Att civilsamhället upplever lagstiftningen som mjuk handlar bland annat om att det saknas specifika krav på vad som ska rapporteras av företagen. Det kan handla om allt från policydokument till djuplodande bakgrundskontroller hos underleverantörer.

Inte heller finns några ekonomiska eller straffrättsliga sanktioner kopplade till lagen. Det viktiga, enligt Parul Sharma, är dock att lagens indirekta effekter som gör att frågan om modernt slaveri får bredare genomslag i samhället.

– Den kommer leda till att aktieägare och andra intressenter, som konsumenter, kan sätta press på och ställa krav på företagen.

Enligt ILO omsätter modernt slaveri omkring 150 miljarder illegala dollar årligen.

Hur många slavar som finns i världen beror på hur man räknar. Enligt ILO finns det 27 miljoner slavar i världen. Enligt Modern Slavery Index lever uppemot 42 miljoner människor under modernt slaveri i världen. Andra siffror pekar på 60 miljoner bara i Indien.

Martina Frisk