Det har gått tolv år sedan Byggnads blockerade skolbygget i Vaxholm. EU-domstolen slog fast att facket hade tagit till för kraftfulla konfliktåtgärder. När EU-kommissionen nu försöker förändra regelverket för att motverka lönedumpning stöter det på motstånd. Foto: Beril Ericson/TT

Det har gått tolv år sedan Byggnads blockerade skolbygget i Vaxholm. EU-domstolen slog fast att facket hade tagit till för kraftfulla konfliktåtgärder. När EU-kommissionen nu försöker förändra regelverket för att motverka lönedumpning stöter det på motstånd. Foto: Beril Ericson/TT

– Jag tror inte att det blir något. Moderate EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark tror inte att EU-kommissionen kommer att få igenom­ sitt förslag för utstationerad arbetskraft.

DEL 1. Nu är de igång. Förhandlingarna. I slutet av förra veckan hade Europaparlamentets förhandlingsdelegation ett första möte med EU-kommissionen.

För flera fack i Sverige och Europa är det en seger. Ändå sedan Lavaldomen 2007 har striden om att ändra direktivet pågått.

Men frågan är om en revidering verkligen blir av. Vägen dit lär bli tuff. Motståndet är kompakt.

Gunnar HOKMARK - 8th Parliamentary term

Gunnar Hökmark (M).

– Elva medlemsstater har sagt nej till en förändring. Det innebär att förslaget hur som helst inte kommer att gå igenom i den form som det har i dag, säger moderate EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark.

De elva länderna – tio östeuropeiska länder och Danmark – är de som i våras la in ett ”gult kort” mot att förändra direktivet som reglerar villkoren för de som tillfälligt skickas till andra länder för att jobba.

Ett gult kort innebär att länderna kräver att förslaget ska dras tillbaka eller göras om.

I juli bestämde sig dock EU-kommissionen för att gå vidare med förslaget ändå.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s kommissionär för sysselsättning Marianne Thyssen har vid flera tillfällen sagt att de vill motverka lönedumpning.

De har också sagt att arbetare som utstationeras ska ha samma villkor som de anställda i landet de jobbar i. Både Juncker och Thyssen har därmed investerat mycket av sin politiska prestige i att driva i genom förslaget.

Samtidigt lär de elva länderna som inte vill ha en förändring knappast lägga sig platt. EU-länderna i Östeuropa anser att staterna i Västeuropa försöker minska den fria rörligheten. Möjligheten för deras medborgare att jobba utomlands beskärs.

Även om EU-kommissionen har gått vidare med förslaget dyker frågan sannolikt upp igen. Denna gång i ministerrådet där EU-ländernas regeringar ska enas om de ska gå med på en förändring eller inte.

Att det finns olika syn i ministerrådet stod klart förra veckan. Då besökte Slovakiens arbetsmarknadsminister Ján Richter Europaparlamentets sysselsättningsutskott.

Slovakien är för närvarande EU:s ordförandeland. Ján Richters besked till parlamentet var att ministerrådet inte kommer att kunna enas om ett förslag detta år.

Han poängterade också att Slovakien tänker värna sina nationella intressen och att landet inte vill ha ett ändrat direktiv. Ministerrådet är alltså splittrat. Men även på andra sidan förhandlingsbordet finns en stor oenighet.

Europaparlamentet anser frågan så komplicerad att det har utsetts två rapportörer – den nederländska socialdemokraten Agnes Jongerius och den franska kristdemokraten Elisabeth Morin-Chartier –  för att lotsa förslaget genom parlamentet.

Att utse två rapportörer är ovanligt och görs endast i särskilt komplicerade fall.

Marita Ulvskog (S).

Marita Ulvskog (S).

Marita Ulvskog (S), vice ordförande i EU:s sysselsättningsutskott – det utskott som mest kommer att jobba med frågan – säger att hon först var kritisk till att det blev två rapportörer men att hon nu har ändrat sig.

– De ökar möjligheten till kompromisser och därmed möjligheten att vinna över Gunnar Hökmark och kompani, säger hon.

För att få igenom en förändring av utstationeringsdirektivet måste dock socialdemokraterna få med sig andra partier. Marita Ulvskog hoppas att det finns flera högerpolitiker, främst kristdemokrater, som kan tänka sig att stödja förslaget.

– Kristdemokraterna i Belgien är inte direkt som i Sverige. De har en helt annan bakgrund. Många är positiva till fackföreningar och i Europa finns också flera kristdemokratiska fackföreningar, säger Marita Ulvskog.

Facken och arbetsgivarna i Europa följer förhandlingarna noggrant eftersom de kan få en stor effekt för EU-ländernas arbetsmarknad.

Svenskt Näringsliv är emot en förändring av dagens direktiv och menar att det kan få negativa konsekvenser.

– Arbetskraft från andra länder stängs ute och det påverkar oss. Om vi till exempel ska få ett fungerande bostadsbyggande i Sverige måste även utländska företag ha möjlighet att verka här. Det här förslaget försvårar det, säger Niklas Beckman, EU-expert på Svenskt Näringsliv.

På LO är åsikten en annan. Där välkomnas en förändring.

– Det skulle göra det enklare för EU:s medlemsstater att försvara sig mot en låglönekonkurrens, säger LO-juristen Claes-Mikael Jonsson.

Erik Larsson

NÄSTA VECKA DEL 2: Så kringgår företagen reglerna 

 

LÄS OCKSÅ

Då kommer EU:s besked om utstationeringsdirektivet

”Vi tar kampen bit för bit”

”Gult kort” för svenskt jobbförslag

Lika lön för lika arbete i hela EU

Regeringen hoppas att EU lyssnar

EU-förslag hotar den svenska modellen

Förändrat direktiv

euflagga

1996 antogs utstationeringsdirektivet som reglerar vad som gäller då utländska arbetare tillfälligt skickas till andra länder för att jobba.

Efter Lavaldomen 2008 så har partier, främst på på vänsterkanten, och fackföreningar försökt att förändra direktivet.

I våras kom EU-kommissionen med ett förslag som välkomnats av fackföreningar och arbetarrörelsen.  En förändring som föreslås är att ta bort formuleringen om rätt till ”minimilön” och ersätta den med rätt till ”lön och andra ersättningar”.

Vad som ska ingå i det begreppet ”lön och andra ersättningar” ska kunna bestämmas i kollektivavtal. Vidare föreslås krav på transparens, bestämmelser för entreprenadsituationer, obligatorisk likabehandling av uthyrda utstationerade arbetstagare samt att direktivet bestämmelser om hur kollektivavtalet ska tillämpas ska gälla för alla sektorer.

Källa: Sveriges riksdag

Domar som påverkat utstationeringsdirektivet

2015 Elektrikerdomen –även kallad det ”det finska fallet”. EU-domstolen ger finska facket rätt att kräva att finska kollektivavtal ska gälla även utländska utstationerade arbetare. Därmed kunde facket kräva högre lön för polska elektriker på ett kärnkraftbygge. Domen gör även att fack i andra länder för större möjligheter att kräva högre lön för utstationerade arbetare.

2008 Rüffertdomen – EU-domstolen beslutade att den tyska delstaten Niedersachsen inte hade rätt att kräva att utländska företag som vinner offentliga upphandlingar ska följa lokala kollektivavtal. Ett polskt företag kunde därmed använda billigare utländsk arbetskraft.

2008 Luxemburgdomen - Luxem­burg införde en lag om att utländska arbetare skulle ha samma rättigheter som luxemburgska arbetare och att utländska företag skulle ha ombud i landet. Enligt EU-domstolen 2008 stred dock kravet mot unionens etableringsfrihet.

2007 Lavaldomen – Byggnads krävde 2004 att svenska kollektiv­avtal skulle gälla för lettiska arbetare i Vaxholm. Men facket tog till för kraftfulla konfliktåtgärder, ansåg EU-domstolen som kom med sin dom 2007.