Här räcker två jobb inte till bostad

Dubbelarbetande Ebony Gaither är bostadslös. En tid tvingades familjen bo i bilen. Hon är en av miljontals amerikaner som inte kan leva på sin lön, en konsekvens av att minimilönerna legat still i sju år.

LÄS OCKSÅ Debatt: Snart kan vi i Sverige få en segregation som i USA

Tre år har gått sedan Ebony Gaither senast hade en egen bostad. Hon hade inte råd att behålla den. Sedan dess har hon och hennes familj flyttat runt mellan en rad olika ställen.

– Jag har en partner, och hon har en dotter. Vi måste klara oss. På något sätt måste vi lösa det. Ibland har vi hyrt ett rum hos någon eller bott hos vänner och släktingar.

Familjen har haft svårt att skaffa egen bostad trots att både hon och hennes sambo har jobb. Ebony Gaither till och med två stycken. Det ena som diskare på en restaurang, och det andra i köket på en pizzeria.

Hon tjänar drygt nio dollar i timmen, ungefär 80 kronor. Det innebär att hennes lön bara ligger ett par dollar över den lagstadgade minimilönen, trots att Ebony Gaither inte alls är en nykomling i restaurangbranschen.

Jobbet på pizzerian har hon haft i tio år, och sammanlagt har hon mer än femton års branschvana.

– Visst händer det att jag blir deprimerad när jag tänker på det. Efter att ha jobbat häcken av mig hela veckan så har jag ändå inte tjänat tillräckligt mycket för att betala räkningarna, säger Ebony Gaither.

Under våren har den svenska debatten om låglönejobb varit intensiv. Centerpartiet som gick längst i sina resonemang menade att en större sänkning av ingångslönerna skulle leda till att antalet ”enkla jobb” skulle bli 80 000 fler. Det fick politiska motståndare att tala om en amerikansk modell.

Även i USA har ämnet varit aktuellt under våren när Bernie Sanders gått till storms mot ”svältlöner”.

Ebony Gaither vet vad den verklighet som den demokratiske presidentkandidaten beskrivit vill säga.

– Om vår bil går sönder vet jag inte riktigt vad vi ska göra. Jag har aldrig tjänat tillräckligt för kunna lägga undan några pengar.

Ibland har familjen ryckt in. Men Ebony Gaither vill helst undvika det.

– Ett par gånger har min pappa skickat mig pengar, men jag tycker inte om att be andra om pengar. Det blir alltid tjafs och återkommande frågor: ”Var är mina pengar?”

Det är inte bara Ebony Gaithers erfarenheter som visar att hennes lön inte går att leva på. Vetenskapliga beräkningar når samma slutsats. Enligt dessa behöver en person i hennes hushåll i universitetsstaden Knoxville där Ebony Gaither bor tjäna drygt elva dollar i timmen, stället för drygt nio som hon gör, för att klara av nödvändiga levnadskostnader.

Statistik visar att nära 23 miljoner amerikanska löntagare tjänar mindre än tio dollar i timmen. Det motsvarar var sjätte sysselsatt. Mer än hälften av gruppen har i likhet med Ebony Gaither passerat sin trettioårsdag. De låga ”trösklarna” på den amerikanska arbetsmarknaden påverkar långt fler än dem som jagar sitt första jobb.

Om små ekonomiska marginaler är ena sidan av låglönearbetets mynt, är otryggheten den andra. För ett par år sedan fick Ebony Gaithers sambo sparken från sitt dåvarande jobb och familjen hamnade i ett utsatt läge. Då tvingades de alla tre att under tre månader bo i bilen.

– Vi parkerade och försökte sova vid nattöppna köpcentra eller utanför bekantas bostäder. Det var många galna tankar som rusade genom huvudet under den tiden.

En av dem handlade om hennes partners dotter.

– Vi var rädda för att bli upptäckta av de sociala myndigheterna. De skulle ha omhändertagit min flickväns dotter om de fått reda på att vi bodde i bilen. Sedan finns det alltid risker med att sova ute på det sättet. Man vet aldrig vad som kan hända, fortsätter hon.

Trots att svårigheterna att försörja sig på den rådande nationella minimi-lönen är välkända finns det ett utbrett motstånd mot förändringar. Den nuvarande nivån har gällt på ett nationellt plan sedan 2009. Men många delstater och städer har på egen hand beslutat om lokala höjningar.

Fler än hälften av USA:s delstater har numera ett högre lönegolv, men inte Ebony Gaithers delstat Tennessee. Hon tror att motståndet mot höjningar ofta bottnar i rätt krassa kalkyler.

– Många som tjänar bättre har aldrig upplevt vår vardag. De har inte varit tvungna att klara sig på så lite. De förmår eller vill inte sätta sig in i vår situation. I stället oroar de sig för att högre löner för oss skulle innebära dyrare luncher för dem själva.

Nyligen fick emellertid Ebony Gaither ett glädjande besked. Åren av kortvariga boenden är på väg att ta slut. Både hon och hennes flickvän har antagits till ett stödprogram som under två år står för deras boendekostnader, i gengäld måste de behålla sina jobb och studera på högskola. Till höstterminen är det ett gastronomiprogram som väntar för Ebony Gaither.

– Jag älskar att jobba med mat. Jag växte upp med min mormor, och kärleken till mat var något som jag fick av henne.

Hon tror att hon med avslutad utbildning i ryggen på sikt kan få ett jobb som betalar tretton dollar i timmen eller mer.

– Visst har det varit frustrerande att leva så här så länge. Ändå har jag aldrig gett upp hoppet om att något bra kan hända, säger hon.

Fråga för presidentvalet

I den pågående presidentvalskampanjen har de låga minimilönerna blivit ett stridsämne.

• Demokraten Hillary Clinton är för en höjning till tolv dollar i timmen. Efter påtryckningar från Bernie Sanders-lägret skrevs emellertid en höjning på 15 dollar in i demokraternas valplattform, men med förbehållet ”över tid”.

• Republikanen Donald Trump har både hävdat att det amerikanska löneläget är för högt och att minimilönen inte går att leva på och borde höjas. I valplattformen – som inte är bindande – finns en skrivning som slår fast att frågan bör hanteras på lokal nivå.

Anders Eld