Arbetsgivare i Venezuela kommer att bli skyldiga att upplåta sina arbetare för att börja odla grödor och på så sätt hjälpa landet ur matkrisen. Men tilltaget får kritik.

Åtgärden offentliggjordes av arbetsdepartementet på tisdagen och gäller såväl statliga som privata sektorn, skriver nyhetsbyrån AFP. Den är en del av det ekonomiska undantagstillstånd som råder och syftar till att stärka livsmedelsproduktionen i landet, som lider av brist på allt från mat till toalettpapper och schampo.

Det nationella arbetarfacket Unete har protesterat mot åtgärden, för regeringens sätt att godtyckligt ”behandla arbetare som om de vore soldater som man kan flytta utan att be om lov”, rapporterar dagstidningen El Nacional.

– Texten i resolutionen nämner inte i något stycke att de skulle fråga vad arbetarna tycker, för att veta om de är med på att flyttas, säger företrädaren Roger Palacios till tidningen.

Privata företag ska inte betala löner till de arbetare som omplaceras, men däremot sociala avgifter. Det är inte klarlagt när omplaceringarna ska starta, eller hur länge arbetarna ska verka på fälten.

Arbetsrättsjuristen Maryolga Girán säger att åtgärden kan strida mot lagen.

– Arbetslagen är tydlig med att den anställde ska tillfrågas och utan att pressas bestämma om hon eller han accepterar en förflyttning eller förändring i sina arbetsvillkor, säger Girán till El Nacional.

Livsmedelskrisen i Venezuela har eskalerat de senaste månaderna och grundar sig i en djup lågkonjunktur och skenande inflation. Det starkt importberoende landet har inte längre råd att importera nödvändiga basvaror och människor köar hela dagar för att kunna köpa det lilla de kommer åt.

Den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (IACHR) har uppmanat regeringen att vidta ”akuta åtgärder” för att mildra bristen på mat och mediciner.

Venezuelas valmyndighet skulle igår ge besked om den godkänner de minst 200 000 underskrifter som krävs för att starta den process som i förlängningen kan avsätta president Nicolás Maduro.

Nicolás Maduro. Foto: Ariana Cubillos

Oppositionen, som har anklagat valmyndigheten för att förhala processen, har samlat in sex gånger fler underskrifter och i förväg hävdat att tillräckligt många har godkänts genom identitetskontroller.

Om det blir det grönt ljus från valmyndigheten, måste oppositionen samla in ytterligare fyra miljoner underskrifter för att en folkomröstning om Maduro ska bli av. För att i slutändan tvinga bort presidenten måste fler rösta för hans avgång än de runt 7,5 miljoner som röstade för honom 2013.

Kommer folkomröstningen till stånd först efter den 10 januari, blir det inget nyval. I stället tar då vicepresidenten över makten i det krisande landet.

 

 

Venezuela

• Venezuela har 30 miljoner invånare och är ungefär dubbelt så stort som Sverige.

• Socialisten Hugo Chávez styrde Venezuela mellan 1999 och fram till sin död 2013. Hans stora projekt ”21:a århundradets socialism” har förändrat Venezuela. De fattiga har fått en större del av oljeinkomsterna, samtidigt som presidentmakten har stärkts på bekostnad av parlamentet och rättsväsendet.

• Nicolás Maduro, som också är socialist, efterträdde Chávez på presidentposten 2013 och har sett populariteten sjunka i takt med oljepriset. Prisraset har bidragit till Venezuelas svåra ekonomiska kris, med skenande inflation och stor brist på allt från mat till mediciner.

• I parlamentsvalet i december förra året vann oppositionen två tredjedelars majoritet.

Källa: Landguiden, TT, NPR

 

Krisen i Venezuela

• Venezuelas oljeberoende ekonomi har drabbats hårt av det låga oljepriset. Den senaste tiden har krisen eskalerat med stigande inflation, tomma butikshyllor och brist på mediciner och el.

• Enligt landets officiella statistik föll BNP med 5,7 procent i fjol medan inflationstakten var 180 procent.

• Oppositionen anklagar regeringen för misskötsel av landet. Regeringen skyller i sin tur på ekonomiskt sabotage från landets elit.

• I januari införde president Nicolás Maduro ett ”ekonomiskt undantagstillstånd”. Den 13 maj infördes ett fullskaligt undantagstillstånd. Dekretet ger bland annat armén utökade befogenheter att distribuera matvaror och upprätthålla ordningen och regeringen får mer makt att ingripa i ekonomin.