EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker presenterade i dag sin investeringsplan för EU, men sysselsättningsutskottets ordförande Marita Ulvskog var inte nöjd. Foto: Christian Lutz, Magnus Hjalmarson Neideman

 

Posterna är tillsatta och spelet kan börja. Detta är första ”riktiga” EU-veckan och både parlamentet och kommissionen markerade vilka frågor de ansåg som viktigast de kommande åren.

– Europa behöver en kickstart. I dag erbjuder vi startkablarna, sa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker då han presenterade sin investeringsplan.

Planen är en av de största frågorna som Juncker har att hantera under sin femåriga mandatperiod. Över 300 miljarder euro ska satsas för att få igång ett krisande Europa som haft svårt att locka till sig privata investerare.

Inte minst från fackligt håll har det talats om vikten av investeringar.

Ändå är inte Marita Ulvskog, tillförordnad ordförande för EU-parlamentets sysselsättningsutskott, nöjd.

– Det räcker inte. Det är till stor del gamla pengar som skyfflas runt. Det är pengar från EU-fonder som redan är avsatta för infrastruktursatsningar och forskning, säger hon i en intervju med Arbetet.

I början av veckan ställde Marita Ulvskog fem frågor till Marianne Thyssen som är sysselsättningskommissionär. Frågorna kan ses som en markering om vad utskottet anser vara viktigast de kommande åren.

Arbetsmiljön är en av dem.

EU-kommissionen vill få fler företag att växa genom att skala bort arbetsmiljöregler som anses som krångliga (Refit-reformen).

– Förra mandatperioden lades ett förslag som skulle innebära att 90 procent av alla företag inte behövde bry sig om några arbetsmiljöregler. Företag med färre än 250 anställda skulle undantas från dessa, säger Marita Ulvskog.

I EU-parlamentet och utskottet har högern majoritet men den socialistiska gruppen är kritisk.

– Det är ett helt livsfarligt förslag som handlar om att avreglera arbetsmiljön – samtidigt som vi redan i dag vet att en massa småföretag klarar att följa alla arbetsmiljöregler, säger Marita Ulvskog.

En annan fråga var hur kommissionen ska hantera diskriminering på den europeiska arbetsmarknaden och social dumpning.

– Vi i socialistgruppen försöker förändra utstationeringsdirektivet så att medlemsländerna själva kan bestämma vilka modeller som ska gälla i respektive land. Att det i Sverige är lönen i kollektivavtalet som gäller, säger hon.

Bland fackliga finns ett missnöje med att EU-kommissionen inte lägger tillräckligt stor vikt vid den sociala dialogen. Då parterna på EU-nivå slöt ett frisöravtal infördes det inte på EU-nivå, vilket det ska göra enligt fördraget.

– Där fick vi ett hårt och negativt svar från kommissionen. De förstod inte ens vår kritik men det blir motsägelsefullt. Strax efter debatterade vi om hur EU ska växa till 2020 och då var alla rörande överens om vikten av att involvera parterna i förändringarna av arbetsmarknaden, säger Marita Ulvskog.